Folk är inte idioter som den här artikeln försöker visa att rätten är. Självklart finns det mycket mer till båda de här målen än vad som når ögat. Jag säjer inget om att dessa anklagade är skyldiga eller inte, utan jag menar bara att ska man ha en stark åsikt i dessa mål ska man veta vad man pratar om och inte bara gå på den information som kommer upp i media.
Sedan det här med att ”man måste upprepat gett sitt samtycke” tycker jag låter som ett bra lagförslag men det kommer ändå inte göra någon skillnad i många fall då faktiskt offret har gett sitt medgivande men sedan ångrar sig. Och då uppstår frågan: Finns det ett rimligt scenario där förövaren inte uppfattade dessa signaler? Och är svaret ja så är det inte en våldtäkt i lagens mening, och så tycker jag det ska vara. För finns det en chans att personen är oskyldig så ska rätten fri i den men att en oskyldig får aldrig, aldrig, bli dömd. Det här gäller för alla brott, snatteri till mord. Att sänka kraven för att lättare få anklagade våldtäktsmän dömda skulle resultera i just det att oskyldiga kommer få sitta i fängelse.
Statistiken som har lagts upp säjer ingenting om att justitie ministern har fel. 313 dömda av 4137 anklagade. De 3 824 är oskyldiga, ska behandlas som oskyldiga och så ska det förbli till motsatsen är bevisad. Våldtäckt är ett praktiskt taget omöjligt brott att bevisa därför att det inte enbart är en handling utan även ett medvetande. Har två människor sex den ena vill den andra inte men den vet inte om att denna andra inte vill så går det ju inte att döma den. Den trodde ju helt ärligt att denne bara hade sex. Det är dessa människor som inte får hamna i fängelse.
Det här om att offret står i centrum och får alla möjliga frågor.
Alla dessa frågor kan ställas enligt mig så länge det är för att försöka få fram trovärdigheten i offret, precis som man gör i andra brott, som misshandel eller mord. Sen står det ju inget om att samma frågor säkert ställdes till den anklagade förövaren.
Med den här texten ställer jag mig inte på någon sida i något enskilt mål av den anledning att jag vet för lite om dem, och jag skulle kunna tippa att ungefär de flesta av de som skrivigt på vet lika lite. Jag skriver det här för att försöka förmedla att det alltid finns mer än vad som syns och folk är inte idioter, det finns en anledning till att man beslutar något.
Tack för er tid: Kim

#10: Kim -

För det första är det ingen som har sagt att någon är idiot, och det är inte heller poängen eller det budskap vi vill förmedla, förstår inte riktigt var du har fått detta från.

Du säger att du inte tror att ett samtycke skulle göra någon skillnad eftersom ''offret har gett sitt medgivande men sedan ångrar''. Det andra våldtäktsfallet som vi kort skriver om i vår text beskriver att kvinnan var med på att kyssas, smekas och diverse, men när det börja leda till samlag, ville inte kvinnan längre. Menar du då att för att hon gett sitt samtycke från början så ska hon inte kunna ångra sig? Då kvinnan även därpå säger nej och återigen nej, menar mannen att han inte upplevt det på det sättet. Det betyder att det är fritt att våldta och sedan bara säga att ''men vaddå jag uppfattade hennes nej som att hon ville. Jag kände igen det från tidigare sexrelationer'' I våra ögon skulle just ett samtyckeskrav kunna fälla denna man och rättvisa skulle skipas. Då mannen gjorde något mot kvinnans vilja.

Fortsättningsvis pekar du på statistiken och att den inte säger någonting om att justitieministerns uttalande är fel. När en våldtäkt har skett finns det inget frivilligt i det. Om då så många våldtäkter anmäls i Sverige och så få går till lagföring bevisar det bara att det inte är självklart att samlag är frivilligt. Dessa människor ger sig på andra mot deras vilja. Det är i den bemärkelsen vi tycker att justitieministern, Beatrice Ask har fel i sitt uttalande.

Sedan säger du också; ''Har två människor sex den ena vill den andra inte men den vet inte om att denna andra inte vill så går det ju inte att döma den. Den trodde ju helt ärligt att denne bara hade sex.'' Det är också det som är poängen med ett samtyckeskrav att denna förvirring inte ska behöva uppstå. Vi känner att (precis som vi återigen skrivit i vår text) om två människor ska ha sex (och har haft sex innan) med varandra finns det så många sätt att visa att man vill ha det, att man är intresserad - att det omöjligen kan uppstå förvirring. Är man inte med på noterna så visas det ganska tydligt. Till exempel i de fall då den utsatta bara har legat där och inte kunnat göra något på grund av chock, eller de som faktiskt uttrycker ett nej. Dessa är inte signaler på att man vill interagera i ett samlag, och det vet alla! I alla fall de som har haft sex innan. Därför tycker inte vi att ditt uttalande där faktiskt håller.

Du tycker även att det är acceptabelt att ställa frågor som ’’vad hade hon på sig?’’, ’’var hon full?’’, ’’hon visade aldrig att hon inte ville’’, ’’hon sa ju aldrig nej’’ till den utsatta. När dessa frågor ställs tyder det på att det var den utsatta som gjorde fel, att man försöker hitta faktorer som legitimerar våldtäkten, att det faktiskt var okej att våldta personen på grund av klädseln, om denna var berusad eller att denna person faktiskt aldrig sa nej. Ingen av dessa frågor tycker vi är relevanta, för det spelar väl ändå ingen roll i vilket stadie en människa befinner sig för att kunna bli våldtagen eller inte. Det rättfärdigar ingenting. Dessutom, så vitt vi vet brukar man inte ställa liknande frågor till förövaren, för det är ointressant för rätten att veta vad denna hade på sig när det var denna person som utförde brottet. Hans klädsel har väl inget med brottet att göra, precis som den utsattas klädsel inte heller har något att göra med att den blivit våldtagen. Det tycker vi är ganska logiskt.

Vi tycker att det är ett samtycke som man ska utgå från. Det om något borde vara självklart.

Vi hoppas att detta svar har förtydligat ytterligare för dig om vad vi menar, och om vårt syfte.