Nej till nedsläckningen av landsbygden i Tierps kommun!

I princip alla lyktstolpar utanför de större tätorterna ska bort. Det säger en "raseringsplan" som antogs av Tierps kommun i samband med den senaste budgeten.

Raseringsplanen bygger på ett politiskt beslut från 1989 som i princip säger att kommunen ska sluta drifta lyktor på andra vägar än man tvingas till av lagen, vilket i praktiken innebär att allt utanför tätorterna släcks ner. Senast i vintras röstade politikerna i fullmäktige ner ett förslag om att riva upp beslutet från '89 och ta fram en ny belysningsplan.

Detta trots att mycket har hänt sedan åttiotalet när det gäller såväl persontrafikmönster som kollektivtrafik. Det tar inte raseringsplanen hänsyn till. Tjänstemän i kommunen har varnat om att det bland annat innebär att barn på landsbygden kan få stå och vänta i mörker på sin skolbuss under vintermånaderna.

Vi som står bakom den här namninsamlingen vill att kommunen river upp beslutet från 1989 och tar fram en ny belysningsplan. Planen måste möjliggöra fortsatt drift av de lyktstolpar som idag är tekniskt godkända, peka ut lyspunkter som behöver rustas upp och skapa förutsättningar för fortsatt belysning på Tierps kommuns landsbygd.

Kommunen ska ansvara för hela sin skattebetalande befolknings trygghet och infrastruktur. Om den inte klarar av ens det grundläggande – att lysa upp i mörkret – vad finns då kvar? Stå upp mot nedsläckningen och skriv på denna namninsamling! Sprid vidare! De insamlade namnen kommer lämnas över till kommunens politiker inför kommunfullmäktiges sammanträde någon gång efter sommaren.

-- Frågor och svar --

Hur många stolpar handlar det om?

Totalt handlar det om cirka 1500 lyspunkter som ska bort i raseringsplanen, vilket motsvarar den stora merparten av allt utanför detaljplanelagda områden (de större tätorterna).

Vilka stolpar handlar det om?

Stolparna som ska bort finns på en lista som togs fram av det kommunala bolaget TEMAB och som sedan dess har lämnats över till kommunens förvaltning. Enligt förvaltningen är listan svårtydd och saknar motivering för vad specifikt i 1989 års beslut som leder till slutsats om rasering för varje enskild stolpe eller område.

Vi arbetar med att ta fram en rejäl karta över de områden som påverkas. Till dess kan man kolla upp enskilda stolpnummer på Tierpskartan ( https://tierpskartan.tierp.se/spatialmap )  och se om de finns på den här listan: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1D-5lmjgTggGkmvJE_DIysPpgoWQzsLmd/edit

Är det inte Vattenfall som beslutat om rasering?

Det har påståtts att hela raseringsplanen antagits eftersom belysningen sitter på ledningsstolpar som ägs av Vattenfall, stolpar som ska tas bort när ledningarna grävs ner. Så presenterades planen bland annat i samband med budgeten i höstas. Men det stämmer inte!

Vattenfalls vädersäkringsprojekt berör totalt bara cirka 200 stolpar. Av dessa är 100 redan nedplockade. Kvarvarande stolpar kommer förmodligen plockas ner i år. Vattenfalls projekt är i vissa begränsade områden utanför Skärplinge, Tobo och runt Eskesta.

Hela resten av raseringsplanen på totalt cirka 1500 stolpar beror alltså på det politiska beslutet från 1989.

Handlar det inte bara om uttjänta stolpar?

Nej! Många stolpar är helt tekniskt godkända, galvade och så vidare, och plockas alltså ner av rent politiska skäl. Det gäller bland annat ett hundratal stolpar i Vendel, varav cirka tjugo redan idag står släckta i onödan.

Även vissa av de belysningspunkterna som behöver rustas skulle bli godkända med ganska små och billiga ingrepp, andra behöver mer omfattande investeringar. Exakt hur stor andel av landsbygdens stolpar som faller i respektive kategori vet ingen, inte heller kommunen.

Har kommunen verkligen råd med att drifta belysningen?

Ja. Driften av lyktorna är även med högre elkostnader billigare än vad raseringsplanen kostar. Totalt räknar kommunen med att raseringsplanen kommer kosta skattebetalarna 7,8 miljoner kronor, men den verkliga kan mycket väl komma att bli ännu högre.

Detta är en av anledningarna till att man dröjt så länge med att genomföra hela 1989 års beslut. Nu ska man dock trots allt lägga pengar som vi inte har på att försämra för landsbygden, mitt i en ekonomisk kris.

Det som skulle kunna bli en större merkostnad för kommunen med en ny belysningsplan är att rusta lyspunkter som börjar bli uttjänta. Där får man göra en avvägning, i vissa fall blir det relativt billigt och i andra fall dyrare. Vi tror dock att de allra flesta i kommunen hellre ser att pengar går till att lysa upp än att släcka ner.

Varför nu? Har de inte redan börjat släcka lyktor?

Jo, en hel del lyktor har släckts de senaste åren, men inte alla riktigt än. Det som är nytt är att man i samband med budgeten för 2023 anslog 7,8 miljoner kronor till den så kallade raseringsplanen, där belysningspunkter aktivt ska börja plockas ner. Planen ska löpa över fem år, från och med 2023 till och med 2027.

Kan inte vägföreningarna stå för belysningen?

Nja, det har pratats om att andra aktörer än kommunen ska kunna ta över och sköta belysning på landsbygden, men det är inte troligt att de själva kommer ha råd och möjlighet att stå för det. Det är också oklart hur mycket av den utlovade dialogen med vägföreningarna om detta som faktiskt inletts, om ens något alls.

En variant som diskuterats i Heby är att vissa vägföreningar får ta över belysning samtidigt som de får raseringskostnaden som klumpsumma i handen. Sen kan föreningens medlemmar själva bestämma vad de vill rasera respektive rusta upp och driva. Det vore dock något av en nödlösning och finns inte med i nuvarande raseringsplan.

Man bör också fråga sig om det verkligen är rimligt att privatisera och flytta ut ansvaret för grundläggande infrastruktur till enskilda. Kommunen håller ju även fortsättningsvis i belysning av de större tätorterna, och boendes på landsbygd betalar ju samma skatt som de i exempelvis Tierp.

Lovade inte de styrande politikerna att ta fram en belysningsplan?

Jo. Inför valåret 2018 kritiserade både Centerpartiet och Liberalerna beslutet från 1989 och lovade att ta fram en belysningsplan. Sara Sjödal (C) skrev bland annat en debattartikel om det i Arbetarbladet. De vann det valet och Sjödal har sedan dess varit kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande. Ändå har inget hänt.

Senast i november röstade de styrande Allianspartierna (inklusive C och L) samt Sverigedemokraterna emot ett yrkande från Tierpslistan om att riva upp 1989 års beslut. Istället antog man raseringsplanen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod i omröstningen.

Sedan dess har en motion lämnats in om samma fråga, men det var med nöd och näppe att den alls fick tas upp efter att Alliansen och fullmäktiges presidium (motsvarande talmän) motsatte sig det. Motionen bereds nu av kommunstyrelsen.

Vilka står bakom namninsamlingen?

Vi som står bakom namninsamlingen är oppositionspolitiker i fullmäktige och ledamöter för det lokala partiet Tierpslistan som bildades 2021. Vi har nyligen lagt yrkanden och motioner om detta men dessvärre röstats ner av de andra partierna, trots vallöften.

Man behöver dock vare sig rösta på oss eller hålla med oss i någon annan fråga för att skriva på namninsamlingen, det viktiga är att man är emot nedsläckningen av kommunen. Namnen kommer lämnas in i egenskap av kommunmedborgare och individer.

Jag vill skriva på men vågar inte göra det online, hur gör jag?

Vi planerar att knacka dörr i berörda områden och samla namnunderskrifter med penna på papper. Vill man vara säker på att man får chans att skriva under kan man skriva till oss på antingen mio.v.tastas(at)gmail.com eller 070-483 56 77.

Jag vill bidra med mer än min underskrift, hur gör jag?

Sprid vidare till vänner, familj och grannar! Vi behöver vara så många som möjligt!

Om du vill engagera dig direkt i vår ”analoga” namninsamling, kontakta oss via antingen mio.v.tastas(at)gmail.com eller 070-483 56 77.

Kontakta gärna också de politiker som röstat för nedsläckningen och förklara varför belysning borde få vara kvar även på landsbygden. Kontaktuppgifter till partiernas lokala ledare finns här:

Mio Tastas Viktorsson och Elmer Pollack, Tierpslistan    Kontakta namninsamlingens skapare