NEJ till vindkraftsindustrin på mellersta Gotland i området Lojsta-Buttle-Hejde-Etelhem-Ala-Ljugarn.

NEJ till vindindustri i området 

Lojsta-Buttle-Hejde-Etelhem-Ala-Ljugarn

VINDKRAFTSINDUSTRI ELLER GOD LIVSMILJÖ?

SR Energys ansökan för planerad vindkraftsindustri på mellersta Gotland ses som ett hot mot närboende, djur, skog, kulturmiljö mm.

Innehåll

Synpunkter, protester och frågor

Bilaga 1. Vindkraft och människors hälsa 

Vi önskar svar på våra synpunkter från Kyrkans stift, Länsstyrelsen Gotland samt ansvarig i ärendet på Region Gotland.

                                                                                                                                                       Romakloster den 11 april 2023

Synpunkter och frågor till samrådsredogörelse ang ansökan om etablering vindkraftsindustri i Lojsta från SR Energy. 

Hej vi är boende och fastighetsägare i aktuellt område. Vi är mycket oroliga och säger NEJ till den planerade vindkraftsindustrin med upp till 75st Vkv som SR Energy ansöker och planerar för på mellersta Gotland.

Närboende till befintliga Vkv upplever sig inte lyssnade på och det finns en stor tystnadskultur då ämnet väcker starka känslor. I många fall har tillståndsgivande myndigheter valt att helt och fullt lita på vad som står i vindkraftsindustrins ansökningshandlingar, medan grannars argument mer eller mindre har avvisats. Vi upplever då demokratiskt underskott i denna fråga. Vi tycker att det saknas ett regelverk där underlag med hänsyn till närboende tas. Mjuka mänskliga värden regleras och vägs inte in i intresset för elektrifieringen och klimatomställningen. Vi vill att samma hänsyn tas till boenden som till miljön (miljöbalken), klimatnyttan, industrin, Svenskt näringsliv m.fl. Det är de som är starkast som hörs mest i debatterna och inte de svagaste som oftast är de som drabbas.

Vi vill att politiker och beslutande myndigheter tar fram ett vetenskapligt underlag där hänsyn tas till såväl miljöaspekter som närboendes levnadsvillkor samt riskfaktorer när det gäller de närboendes fysiska och psykiska hälsa. Detta underlag ska sedan bli gällande i processen.

Vårt NEJ till den planerade vindkraftsparken på mellersta Gotland baseras på följande punkter:

Vi oroar oss för försämrade levnadsvillkor i form av störande ljussken och skuggor, hörbara ljud och skadliga infraljudsfrekvenser dygnet runt, med oacceptabla levnadsvillkor, störd nattsömn, och negativ påverkan på hälsa och välbefinnande. Forskning har visat att, även om individen inte uppfattar något ljud, så påverkar det pulserande infraljudtrycket innerörats hörseldelar, balansdelar och sensoriska funktioner . Detta kan i sin tur framkalla ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, m.m.

Hur värderas människors hälsa och livskvalitet?

Kan Region Gotland, och kyrkans stiftelse arbeta för en god hälsa till Gotlands invånare och samtidigt planera för Vkv industri där människor bor? (Se bilaga).

När ljud från vindkraftverk mäts används dBA-mätningar. Vi menar att regelverket för att mäta buller inte är uppdaterat utan lutar sig emot äldre vetenskapliga rapporter. Idag vet man mycket mer om hur påverkad hälsan blir. Om man istället baserar tillståndsbeslut på både dBA- och dBZ-mätningar skulle detta försvåra för vindbolag att få tillstånd till ny etablering av vindkraftsindustri där människor bor. Många närboende till Vkv (se bilagan) har vittnat om att ljud från vindkraftverk påverkar hälsan genom störd sömn och vi anser att försiktighetsprincipen (Miljöbalken 2 kap. 3§) inte har tillämpats vid bedömningen av tillståndsansökningar. Vi upplever att man i stället har valt att gå vindkraftsbolag och politiker till mötes för att möjliggöra utbyggnaden av vindkraft. Vi anser att detta är olyckligt och bryter mot Miljöbalken 2 kap. 3§ försiktighetsprincipen.

Boende på Gotland som har Vkv på sin mark har berättat hur de lider i tystnad och vanmakt av starkt nattljus, skuggrörelser och störande ljud från Vkv på 4-5 km avstånd. De vi pratat med menar att detta har lett till en försämrad livskvalitet och att de ångrar att de tillät Vkv på sin mark. Här på mellersta Gotland ansöker nu SR Energy om att bygga Vkv så nära som 1 km från bostäder.

Vi upplever det som mycket provocerande att SR Energy planerar att bygga flera vindkraftverk exakt på gränsen 1 km från våra bostadshus. Vi oroar oss för att detta kommer att leda till att många människor blir sjuka och får sänkt livskvalitet av att ha dem så nära. Vi kan tillägga att vi inte blir nöjdare om de flyttas djupare in i skogen. Vi vill inte ha Vkv industri i området.

Försämrat eller obefintligt värde på våra fastigheter. Redan nu nekar mäklare att åta sig uppdrag i vårt område enligt privat kontakt. Fastighetsägare i Västerviks kommun har samlat 1023 underskrifter med hus inom 8 km från tre planerade Vindkraftsindustrier. Ortsborna hävdar att deras bostäder kommer att sjunka i värde och hänvisar till en forskningsrapport från KTH. Detta står att läsa i SVT Nyheter, Småland den 5 september 2022. I Dagens Juridik, Publicerad 28 juni står det att fastighetsägarna kommer att kräva ersättning från vindkraftsbolagen då Villaägarnas Riksförbund har förfinat KTHs studie ytterligare. Detta ärende följer vi noga. Hur kommer vi närboende att kompenseras för fastigheternas minskade värde? 

Vi ifrågasätter att det vindkraftsbolag som ansöker om att få etablera Vkv också står för undersökningen av djurens och naturens påverkan. TV-programmet Kalla fakta (tv4) den 13 och 14 feb 2023 har granskat planeringen för etablering av havsbaserad Vkv mellan Öland och Gotland. Kalla Faktas granskning visar att när Vindkraftsbolagen presenterar undersökningsresultat från Länsstyrelser och ornitologer så väljer de att endast presentera resultaten från de undersökningar som visat minst skador på miljön. Undersökningar som visar många och/eller stora skador presenteras inte alls i ansökningshandlingarna, vilket innebär att ansökningshandlingarna inte är sanningsenliga.

Det måste röjas stora områden skog för varje vindkraftverk.  De som SR Energy ansöker om att bygga är 250 meter höga, vilket kräver vägar i skogen till en bredd på ca 30-40 m, samt nya kraftledningar. Uppgiften presenterades på markägarmötet i Etelhem den 23 januari i år. Skogen på mellersta Gotland är det sista sammanhållande större skogsskiftet på ön och en unik förutsättning för biologisk mångfald. Den bidrar till att begränsa Sveriges klimatpåverkan genom att ta upp mer växthusgaser än den släpper ut och kan därför betraktas som Gotlands lungor. Vkv medför även risk för skogsbrand och har startat flera allvarliga skogsbränder både i Sverige och övriga världen.

Vindkraften riskerar att hota Gotlands varumärke: Enligt Kristina Berglund, Adjungerad styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdföreningen, saknas en djupare analys av hur dessa enorma Vkv-industriområden kommer att påverka öns unika kulturarv. Kyrkornas dominans i landskapsbilden kommer på ett förödande sätt konkurreras ut av gruppen med höga Vindsnurror på flera mils avstånd.

Enligt GEAB har Gotland ingen elbrist idag och hushållen har minskat elförbrukningen markant.

Att Cementa, Nordkalk och ev kyrkan går in som finansiärer till kraftledningarna känns inte bra. För en kommun får det inte uppkomma ett beroendeförhållande till givare. I en komplex fråga och avgörande är det försiktighetsprincipen som ska vara gällande.

I den offentliga debatten förkommer ofta uppgifter om att vindkraft är en opålitlig energikälla som inte fungerar när det blåser för mycket eller för lite, samt att detta bidrar till en obalans i elnätet. 

Vi anser att denna klimatomställning till el bör göras mer sansat och i samklang med människor och djur. 

Referenser:       

Vindkraftsindustrier har fram tills nu i regel byggts i glest befolkad landsbygd och det är svårt att få statistiskt säkerställda data om mekanismer av orsakssamband, skriver fyra representanter för hälsogruppen i Rättvida vindar Norra Östergötland.

Foto: Heiko Junge/TT   

Vi är fyra yrkeskvinnor med mångårig och bred praktisk kunskap om hälso- och sjukvård, stresshantering och psykisk ohälsa hos vuxna och ungdomar.

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tillsammans är vi Hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland.  Vi genomför undersökningen ”Människan i centrum” genom att intervjua människor som är närboende till vindkraftsindustrier. 

Det finns många människor som påverkas negativt av boende i närhet av vindkraft och deras berättelser behöver bli hörda. De är medmänniskor som behöver vårt solidariska stöd. För oss som genomför undersökningen har det varit smärtsamt att höra hur livsvillkoren raseras för många människor. Föräldrar till små barn är förtvivlade över att tvingas utsätta sina barn för en sådan livsmiljö. Barnen med sitt känsliga nervsystem under utveckling verkar vara mer utsatta. De intervjuade berättar om stark kronisk stress, utmattning, sömnstörningar och vanmakt. Det påminner om vad vi är vana att möta hos människor som är svårt traumatiserade eller lever under pågående hot, till exempel misshandelsrelation.

”Jag kan inte tillåta mig att känna varje dag hur jag mår. Jag som varit en glad och utåtriktad kvinna är numera en person med stor sorg i hjärtat” berättar Barbro från Uppvidinge i Småland.

Stressen börjar inte när vindkraften står på plats färdigbyggd utan för många redan flera år tidigare under tillståndsprocessen. Vissa vill flytta men kan inte göra det då deras hem inte går att sälja. Ingen vill flytta till ett industriområde på landet.

”Vi störs av buller beroende på väder och vindriktning. På kvällen får man lägga sig på kudden som vibrerar och det blir jättesvårt att sova. Jag vill flytta härifrån på grund av vindkraft trots att det här är vårt paradis på jorden” berättar Anna från Gislaved.

Vindkraftsindustrier har fram tills nu i regel byggts i glest befolkad landsbygd och det är svårt att få statistiskt säkerställda data om mekanismer av orsakssamband. Forskargruppen (Carmen M. Krogh et al.) i Kanada, Ontario, har studerad varför människor som bor i närheten av ett vindkraftsområde lämnar sina hem. I den aktuella forskningen har närboende definierats som boende inom ett avstånd av 10 kilometer till ett område med vindkraftsindustri.

Sömnsvårigheter och ökad stress är återkommande problem. Även symtom på yrsel, huvudvärk, högt blodtryck, tryck över bröstet och en känsla att vara under hot är tydliga. Det går inte att komma undan ljudet och vibrationerna, vilket leder till att de drabbade blir tvungna att lämna sina hem ”för att överleva”. 

Människor blir överkörda av myndigheter, konsulter och företag. Det väcker ilska och vanmakt när lokalpolitiker och regeringen inte skyddar den enskilda människan. Ekonomin försämras i olika grader och leder i vissa fall till personlig konkurs. Besvikelsen över att inte få stöd från samhället är stor. Stressen påverkar även relationer inom familjen. 

”Jag flyttade hit för att det var väldigt tyst och jag är ljudkänslig. Bullret stängs inte av nattetid. Och dagtid går jag med lurar i öronen för att skärma av. Om jag inte har turen att verken står still. Då är jag jätteglad. Då får jag den normala tystnaden” berättar Ellinor från Vetlanda.

Idag är det svårt för den stora majoriteten av människor att förstå innebörden av att bo nära en vindkraftsindustri. Många vet inte heller att de moderna vindkraftverken är gigantiska med en höjd upp mot 300 meter och att vingarna sveper en area upp mot 3,5 hektar. Det är inga gulliga små gårdsverk denna text handlar om. 

Människor som är drabbade med problemen blir ensamma utan stöd. Processen tar flera år och när industrin väl är byggd är miljön förstörd för väldigt lång tid. De drabbade beskriver hur omöjligt det är att utkräva ansvar från vindkraftsbolag och myndigheter för skador och lidande som uppstått. 

Att leva under konstant stress och hot för sin livsmiljö är en välkänd riskfaktor från tidigare stressforskning och skapar ohälsa både fysiskt och psykiskt. Nu planeras storskalig vindkraft även i tättbefolkade områden och flera hundratusentals människor kommer att bli drabbade i snar framtid i Sverige.

God livsmiljö är något vi alla värdesätter högt och Barnkonventionen finns där för att skydda våra barn.

Hälsogruppen Rättvisa Vindar Norra Östergötland: Ulla Heine, leg läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri. Anna Doggsen, kurator och Lärare i psykologi. Agneta Lunden, leg barnmorska Yvonne Lindberg, Hälsa och friskvård

Grannarna i Buttle    Kontakta namninsamlingens skapare