Rädda DVVJ banan från nedläggning.

Detta är en brutalrak beskrivning av vad Dalsland, men även andra berörda har behövt kämpa mot länge. Politikens och berörda myndigheters intresse för kvalitetssäkrad infrastruktur i Dalsland har brister av allvarlig grad. Det började på 1960-70-talet, att använda så lite underhållspengar som möjligt till vägarna för att kunna återlämna ej använda medel. Resultatet kämpar vi fortfarande med. Taktiken att ha dåligt underhåll är alltid grunden för att utarma vissa geografiska delar och ytterligare förtäta de större tätorter i länet, som har problem med tillgång till mark, utbyggnad, trängsel och miljö. Västra Götalands län är dessutom ett av de mest ologiskt trafikskyltade länen i Sverige. En statlig myndighet är en politisk och nationell företrädare. Det behövs kompetent ledning och organisation av berörda myndigheter, för att få högre effektivitet, förebyggande, aktiv, och opartisk ärendehantering, i samklang med Hela Sverige ska leva. I början av 2000-talet vid regionbildningen, var inställningen om dalslänningarna att det var något som bodde uppe i skogen och inte hade samma status som andra, hemskt men tyvärr det är sant. Det räcker inte med politikerbesök för att klara den årliga besöksstatistiken med tillhörande reportage i tidningar. Varje individ i befolkningen som har ett riktigt jobb genererar servicebehov och nya jobb på bostadsorterna, som ger ökat och bättre skatteunderlag för samtliga finanser. Det gynnar också utbildningsnivån som kräver sin tid. Tillskapade jobb med låg lön ger låga skatteintäkter. 
Med kunskap om bredbandsutbyggnad, och vad som redan finns och håller på att byggas upp, i hög kompetens och lojalitet mot arbetslivet, inkl. en av världens vackraste naturmiljöer för turistsatsningar, så framgår det med stor tydlighet att berörda företrädare för tänkt nedläggning på sikt, inte är i samklang med tidigare politiska beslut, inte minst när det gäller handlingskraft för långsiktiga satsningar och geografisk spridning för effektiv, jobbskapande och miljövänlig infrastruktur. Det saknas också aktuell kunskap om dagsläget för banans betydelse i samhällsutvecklingen. Det är tragiskt men viktigt tänka på inför valet och andra framtida kontakter och utveckling. Det behövs nya namn på listorna till valen, fler namn från Dalsland i olika beslutsnivåer för ökad och bredare kompetensyta, och  myndighetsledning som kan agera förebyggande för framtida lägre samhällskostnader, och utvecklande för högre skatteintäkter.