Nej till havsvindpark utanför Närpes kust
Kontakta namninsamlingens skapare
Även fullmäktigeledarmöter har vaknat, Kalle Svedjebäcks insändare
2024-04-10 06:06:07DEBATT: Elöverföringarnas kabelsystem kan bli lika framträdande som växthusen är i dag
Högspänningsledningar kommer aldrig att producera virke, och svanen som flyger in i elledningen kommer aldrig att komma fram till sin häckningsplats, skriver Kalle Svedjebäck i sin insändare.
På måndagsmorgonen stod jag och tittade på en flock svanar som glatt "honkande" landade på åkern med bud om en kommande sommar. Den tanke som slog mig var: Undrar hur många av dessa svanar som under de kommande åren kommer att falla offer för spindelnätet som bäst håller på att planeras ovanför våra huvuden? Det nätverk av högspänningsledningar som nu ges Närpes stad som bonus för att vi varit föregångare inom vindkraften.
Landskapsplanen som nu ligger för godkännande innehåller flera för lokalsamhället omtumlande åtgärder. Det som ligger närmast i tiden är elöverföringarnas kabelsystem som enligt plan kommer att bli lika framträdande för personer som passerar staden, som växthusen är i dag.
På längre sikt finns planer på vätgaslinjer och även kustbanan finns med där. Kustbanan är alltså en passagerartåglinje som i dag är planerad att gå i huvudsak längs med ån, på östra sidan och synnerligen effektivt kommer att klyva vår stad i två halvor.
Det är alltså nu det håller på att bli dags att börja tänka på vilken sorts framtid vi vill ha i Närpes. Vill vi bli ett urbant industrisamhälle av betong och asfalt, eller vill vi ha kvar våra svanar, våra jaktmarker och främst av allt, vår jordbruksmark?
Över tid kommer och går många företeelser. Industrietableringar har en livslängd på kanske 50 år, men jord- och skogsbruksmark kommer vi att behöva under all överskådlig framtid. Att vårt land låter bygga bort sin produktionsmark samtidigt som närodlat blir mer och mer efterfrågat är för mig en helt obegriplig ekvation.
Vi har lärt oss att växande gröda ger kolsänkor, vi har också lärt oss att det finns krafter som anser att kalhyggen är till skada för arternas mångfald och skogsmiljön, och just därför återplanteras skog på 100 procent av den ekonomiskt avverkade skogsarealen i Finland. Det är dessutom lagstadgat för en skogsägare.
Trots denna vetskap kan vi kosta på oss att i klimatets namn lägga odlingsmark under asfalt och hugga upp stora kalhyggen som aldrig kommer att återplanteras, bara för att dra fram elledningar.
Det vi alltså gör är att vi offrar klimatet för att skydda klimatet, bara med den bonusen att vi dessutom gör vår odlingsmark svårare brukad, samt minskad i volym. Ett klassiskt exempel på "ena handen vet inte vad den andra gör".
De vindkraftverk vi har i dag är för min del acceptabla, ja, rent av positiva. Man vänjer sig ganska fort vid deras existens och vi kan också tänka på att en ungdom som i dag är i femtonårsåldern inte ens minns ett Närpes utan vindkraftverk. Precis som ingen i dag minns polemiken när riksåttan skulle byggas, i dag ser vi den som en naturlig del av landskapet. Man vänjer sig med det mesta.
Frågan är ändå om vi kommer att vänja oss vid att våra hemtrakter ändrar karaktär helt och hållet.
Det som bekymrar mig mest är att det finns tekniska alternativ till dagens luftledningar men elbolagen svarar på direkt fråga att det är tekniskt svårt att gräva ner kablarna i marken. Men på motfråga om det inte är tekniskt svårt att bygga ett 300 meter högt vindkraftverk mitt i Kvarken fick jag inget användbart svar. Allt är i dag en fråga om vilja och ekonomi.
Beklämmande är också att konkurrerande elbolag inte behöver samsas om kablar och stolpar utan alla ska ha sina egna estetiskt anskrämliga ledningar. Här finns helt klart fog för en lagändring, snabbt.
Det finns många saker i dag som är oklara, många saker som är svåra att veta hur man ska förhålla sig till. Informationen är också ofta motsägelsefull och svår att ta till sig. Men en sak som åtminstone jag känner mig säker på är att det inte är storindustrin som ska rädda vår framtid. Storindustrin styrs av ekonomi med klimatarbete som bekväm biprodukt.
Förändringen ska komma från det småskaliga, och dit hör närproducerad mat – eller mat överhuvudtaget. Och det kommer inte storindustrin att kunna producera inom överskådlig framtid, men det kan jordbruksmarken.
Så vad vill vi hellre ha? Det bestämmer du som konsument med dina val. Dels vid valurnan men framför allt i matbutiken, eller med andra små beslut i vardagen.
Man vänjer sig som sagt med nästan allt, men högspänningsledningar kommer aldrig att producera virke, odlingsmark under asfalt kommer aldrig att producera mat. Och svanen som flyger in i elledningen kommer aldrig att komma fram till sin häckningsplats.
För min egen del är valet enkelt. Jag vill att den producerande åkermarken jag ärvde av mina förfäder så långt in i framtiden som det är möjligt ska kunna brukas av mina barn och barnbarn. För vår egen välfärds skull. En faktor i det spelet är nergrävda högspänningsledningar!
Karl-Henrik Langels
Forskningsöversikt: Många fåglar och däggdjur undviker vindkraftverk
2024-03-08 16:27:09I senaste Fiskarposten 1/2024 hade Naturresursinstitutet LUKE publicerat en forskningsöversikt. Publikationen är en forskningssammanfattning och sammanställdes inom projektet LandUse-Zero, som finansieras av jord- och skogsbruksministeriets forsknings- och innovationsprogram Fånga kolet. Projektet undersöker de sammanlagda effekter av vindkraft, skogsbruk och restaurering av myrmarker på klimat, biologisk mångfald, ekonomi och social acceptans.
Forskningsöversikt: Många fåglar och däggdjur undviker vindkraftverk
Vindkraft är en viktig del av den gröna omställningen, men dessvärre har vindkraftverk negativa konsekvenser för djurs livsmiljöer. Många grupper av fåglar och däggdjur undviker vindkraftverk, framgår det av Naturresursinstitutets översikt av internationell forskning. Då individer helt eller delvis förflyttar sig från kraftverkens område kan det leda till att populationerna minskar, vilket drabbar särskilt sällsynta och hotade arter.
Ett team av forskare på LUKE sammanställde 84 studier från 22 länder och identifierade 160 fall med information om hur vidsträckt påverkan vindkraftverken har på olika grupper av fåglar och däggdjur. I studierna hade granskats konsekvenser som populationsminskning, förändringar i fåglars parningsbeteende, minskning av ungproduktionen och högre dödlighet bland ungarna.
- När sådana förändringar observerades i närheten av vindkraftverk, betecknades observationen som så kallad förflyttningseffekt. De fall där man inte såg någon påverkan antecknades som ingen förflyttningseffekt, säger professor Anne Tolvanen som ledde studien på Naturresursinstitutet LUKE.
Vindkraftens inverkan på olika djurgrupper
I de undersökta fallen flyttade 63% av fåglarna, 72% av fladdermössen och 67% av landlevande däggdjuren längre bort från vindkraftverken. De grupper som mest konsekvent flyttade på sig var tranor (3 förflyttningar av 3 studerade fall), ugglor (2 av 2) och renar (6 av 6). De flyttade på sig i genomsnitt 5 km från vindkraftverken.
Hos skogshöns stäckte sig påverkningsområdet i genomsnitt 5 km från kraftverken, men endast i 11 fall av 18.
Påverkningsområdet på fladdermöss var i genomsnitt 1 km (21 av 29 fall).
Andfåglar (6 förflyttningar av 7 studerade fall), rovfåglar (24 av 30), tättingar (16 av 32) och vadare (8 av 19) kände av effekterna inom en radie på i genomsnitt 500 meter.
För publikationen sammanställdes också orsaker varför en art inte hade flyttat på sig enligt studierna. Den vanligaste orsaken enligt rapporterna var brister i försöksupplägget som gjorde det svårare att observera förflyttningseffekterna. Bland annat hade observationerna gjorts under en alltför kort tid eller på alltför få platser.
Andra orsaker som angavs var egenskaper hos specifika individer och arter, som ung ålder eller att en art föredrar öppna miljöer där den hittar föda eller kan undvika rovdjur. En tredje orsak var att det kring vindkraftverken kunde finnas nyttiga resurser som t.ex. grus som bomaterial för andfåglar eller som matsmältningshjälp för skogshöns.
-Det bör noteras att effekterna och avstånden varierade en hel del, t.o.m. inom en och samma art, beroende på faktorer som kön och ålder samt observationstidpunkten och försöksupplägget i studien. Exempelvis hände det att tättingar vande sig vid vindkraftverken och förflyttningseffekterna avklingade. Ibland kunde individer av samma art, som t.ex. fladdermöss, både undvika vindturbiner och samla sig i närheten av dem. Detta antogs bero på bl.a. tillgången på föda, säger Anne Tolvanen.
Forskning hjälper planering och bevarande av livsmiljöer
Anne Tolvanen uppmanar projekterare att använda sig av den färska forskningsöversikten som hjälp när de planerar placeringen av nya vindkraftverk, för att minimera påverkan på miljön och djurens habitat.
Nya vetenskapliga rön från Finland kommer att tas fram i projektet Vindvilt som startade 2023. I projektet observerar man vindkraftens påverkan på tre direktivarter; nämligen varg, skogsren och kungsörn.
- Utgångspunkten för det femåriga forskningsprojektet är bristerna i kunskapen om de strikt skyddade direktivarterna. Rön som kan tillämpas på de finländska förhållandena tas fram, framför allt för att användas vid miljökonsekvensbedöminingar. Det finns dessutom vissa skillnader i förfarandena inom renhushållningen beroende på land och därför kartläggs också vindkraftens påverkan på rennäringen i projektet som delvis finansieras av vindkraftsbolagen, säger specialforskare Ari Nikula som leder projektet på Naturresursinstitutet. Källa: www.luke.fi
Karl-Henrik Langels
Vasabladet skriver
2024-01-01 10:22:39Karl-Henrik Langels
Vasabladet skriver
2024-01-01 10:22:26Karl-Henrik Langels
Uppdatering om eventuell havsvindkraft utanför Närpes
2023-11-30 19:25:30Har i kväll varit på Forststyrelsens infokväll i Närpes.
Forstyrelsen uppgift är ju bl.a. att skydda vattenområdenas natur och livsmiljöer.
Nu har statsrådet 23.11.2023 beslutat att planläggning av havsvindkraftparker skall påbörjas. Forstyrelsen kommer nu att konkurrensutsatta Edit utanför Närpes. 2024 beräknas valet av partner/byggare/ entreprenör ske. 2025-2028 fortsätter projektutvecklingen med bl.a. natur och miljöundersökning. MKB startas ochså med 3 olika skeden där man bör inlämna åsikter och anmärka på saker som man inte kan omfatta. Kommunfullmäktige godkänner ev planen och byggnadstillstånd beviljas. 2028-2030 kommer upphandlingen att ske av material till verken. 2030-2035 hoppas fortstyrelsen att parken kan tas i drift.
Karl-Henrik Langels
Havsvindkraft
2023-09-13 03:58:54Karl-Henrik Langels
Uppdatering
2023-08-11 18:20:55Vi inväntar nu om landsskapsförbundet tar med området i landskapsplanen för 2050. Hoppas att alla hjälps åt att informera landskapsförbundets medlemmar om vår rädsla för vad parken kan medföra för vårt hav. En miljökansekvensbedömning är också under arbete. Den ska behandlas av Närpes stadsfullmäktige och allmänheten kommer att få ge åsikter. En av våra understödare har kontaktat kommissionär Andrea Vettori så EU är medvetna om vad som händer. WWF har ochså kontaktats så de är också medvetna om att de främsta strömmingslekplatserna i Norra Bottenhavet riskerar att förstöras.
Karl-Henrik Langels
Lägesrapport
2023-07-12 11:35:28Namninsamlingen har lämnats in till Österbottens förbund och Närpes stadsstyrelse. Stadsstyrelsen har behandlat insamlingen 2 ggr. Resultatet av både första behandlingen och rättelseyrkandet var att forststyrelsen fick rätt att uppgöra plan för vindkraftverk utanför Närpes
Karl-Henrik Langels