Bojkotta Dramaten!

Proportionerna mellan antalet män som utsätts för denna typ av våld och kvinnor som blir slagna i nära relationer är ungefär 1:7.

Det är alltså sju gånger vanligare att män slår kvinnor än tvärtom.

Att just det här fallet har kommit att symbolisera och spegla den upprördhet som finns hos allmänheten i denna fråga, kan man anta har med de inblandades kändisskap att göra. Men det enskilda fallet utgör bara toppen på ett isberg. 

Problemet är mycket större än så.

Jag tänkte att det kanske kan vara bra att hålla dessa fakta i bakhuvudet när man ser hat mot ”batikkärringar” och ”rabiatfeminister” som inte visar tillräcklig förståelse för att den enda Verkligt Stora och Viktiga frågan i sammanhanget är mäns kränkthet.

I just det här fallet närmare bestämt kränkthet över att (om vi får tro vad som skrivits) ha blivit orättvist utsatt för ofördelaktig medieuppmärksamhet. 

Som skapare av detta upprop tycker jag att det är beklagligt att man valt att ta debatten den vägen istället för att ta tillfället i akt att lyfta en viktig samhällsfråga. Här hade annars funnits en möjlighet till ett konstruktivt offentligt samtal om något som är bokstavligt talat livsviktigt och som rent konkret drabbar tusentals varje dag. 

Mäns våld mot kvinnor etiketteras istället som något individuellt, något som vissa kvinnor har problem med i ”stormiga relationer”. Samtidigt som all tillgänglig fakta och statistik snarare pekar på att det är ett omfattande samhällsproblem. 

Hur rimligt är det att konsekvenserna av detta omfattande våld ska tas hand om av ideella krafter och i övrigt tigas ihjäl? Är det inte snarare så att detta är något som angår oss alla och där det finns ett politiskt ansvar? 

Alldeles oavsett hur skådisens anmälan till Granskningsnämnden utfaller, för det är inte huvudsaken.  

För tydlighetens skull: Jag har inte på något sätt deltagit eller varit inblandad i produktionen av dokumentären och har ingen kontakt överhuvudtaget med någon som varit det.

Inte heller har jag blivit kontaktad av någon av de journalister som skrivit om saken, så jag har inte haft någon möjlighet att bemöta de ibland svepande och raljanta omdömen som gjorts om denna namninsamling, typ ”lynchmobb” o s v. 

Lägg nu ansvaret där det hör hemma. Inte bara för Josefin utan för alla de tusentals okända och för oss namnlösa som drabbas varje dag. 

(Källor: BRÅ, SCB, Roks m fl)