Stoppa rättssystemets svek mot Wilma Andersson. (samhällets svek mot kvinnorna.)

Idag, den 23/10-2020 föll Hovrättens dom, som sänks till ynka 18 år för mordet Tishko, utan något som helst samvete, grovt utförde på Wilma.

Domen är ett hån mot Wilma och hennes anhöriga. 

• Mord - 3 kap 1 § BrB
• Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid.

Jag undrar, hur Hovrätten inte kan anse omständigheterna försvårade här? Familjen har ännu inte fått sörja i den frid de förtjänar. Deras sorg har ännu inte fått börja försöka läka och accepteras, eftersom de fortfarande tvingas leva i ovisshet. Hur, hur kan inte det vara försvårande?

Jag förstår att man tagit hänsyn till att lagen ändrades först den 1 januari i år. Och att förklaringen lyder, att om mordet hade hänt senare, (alltså då, hade han bestämt sig för att döda 1,5månad senare egentligen skulle man kunna tolka det som.) Så skulle livstid varit det enda alternativet. Vilket för mig blir lite….Som att skylla ifrån sig, eftersom att båda Tingsrätt och Hovrätt är eniga i en viktig sak, Skulden är fastslagen.

De skriver vidare om en osäkerhet kring händelseförloppet och dödsorsaken, och att det medför svårigheter att uttala sig kring vilken grad Wilma Anderssons dödsångest och lidande varit, men att gärningsmannen uppenbarligen måste ha medfört stor rädsla.

Blir inte det en lek med ord..? Om hon, enligt Hovrätten måste upplevt stor rädsla, så känns det ofrånkomligt att hon inte också skulle haft dödsångest.

Dessutom har ju flera grannar vittnat om, och tydligt beskrivit hur högt och illa det sista skriket lät och under en längre tid, innan det tystnade. Jag känner därför.. Att man nästan kan utgå från att dödsångest förelegat.

Det är ett hån. Det är skamligt att man väljer att uttrycka sig på det sättet. Att en förklaring ens kan indikera på att hade det bara varit en liten längre stund in i framtiden. Ja men då... Det är omänskligt. Vart är empatin, vart är förståelsen för familjens fortsatta LIDANDE? Det är den efterlevande familjen till Wilma som faller offer här, för att inte samhället/rättsväsendet kan ge tillräckligt stöd och kanske en liten liten tröst i detta hemska. Att istället han, trots sitt iskalla agerande, får 1-0 i detta är obegripligt. 

Därför känner jag att vi måste använda våra röster nu, att vi människor kräver lagändring. Att vi kräver rättvisa för alla kvinnor, som tyvärr fått uppleva samma öde och samma svek. Upprepade gånger. Det är rättsskandal och jag känner att det är dags att sätta ner foten. Skriv under era namn så vi når fram, ju fler desto bättre. Dela, dela och återigen dela. För nu är det nog. Vi kan inte fortsätta låta denna orättvisa leva vidare. 

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett omfattande stort samhällsproblem och allvarligt brott som orsakar ett stort lidande för många.

Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och det talas det ofta om, men vart är förändringen? Det behövs riktiga åtgärder nu, vi vill inte ha flera tomma ord. 

Grovt våld och mord på kvinnor är en pandemi i Sverige vi behöver ta på lika stort allvar som gängskjutningar. Varför görs inte det? 

När är kvinna dödas, är det vanligast att gärningspersonen är en nuvarande eller tidigare partner, och när en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner, så är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot. De dödas ofta när de är på väg att lämna eller precis har lämnat mannen. Motiven är oftast svartsjuka eller separation. Varje sådant fall är ett stort misslyckande för samhället. 

Den som är utsatt för våld i en relation berättar sällan spontant

Det är ofta en väldigt lång och riskfylld process att ta sig ur ett våldsamt förhållande och det är vanligt att en kvinna inte svarar ja första gången hon får frågan om hon är utsatt för våld. Men bara det faktum att någon ställt frågan kan senare leda till att kvinnan hittar modet och börjar agera för att förändra sin situation. När en kvinna vågar berätta att hon är utsatt för våld måste samhället göra rätt. Att inte göra det kan få dödliga konsekvenser.

Och om du lyckas ta dig ur en våldsam relation..Föreställ dig då skräcken du känner, efter att du fått reda på att den man som du till slut lyckades lämna.. Nu är ute igen efter 7 månader i fängelset. Du vet inte heller vart han befinner sig, du vet bara och har hemska minnesbilder av att han har försökte att döda dig en gång tidigare.. Och du är övertygad om att han tänker försöka tills han lyckats. Föreställ dig samtidigt att du ständigt får höra att det inte finns något mer att göra för att skydda dig och hjälpa dig med din rädsla.. För att han har ju inte specifikt hotat dig igen.

Rättsväsendets bemötande kan vara avgörande för brottsoffrets förtroende för rättsprocessen. Det påverkar även offrets möjligheter att gå vidare och bearbeta traumat. Bemötandet är därför viktigt för stödet till personer som utsatts för våld i nära relationer. Samtliga som arbetar inom rättsväsendet - poliser, åklagare, domstols- och kriminalvårdspersonal - bör därför ha extra stor kunskap om våldets uttryck och konsekvenser. 

- Vi måste våga ta till alla medel som krävs för att stoppa våldet. Det är dags att sätta brottsoffrets trygghet och integritet i centrum och agera mer kraftfullt mot det oacceptabla våldet som sker i det fördolda!

Louise Säkkinen    Kontakta namninsamlingens skapare