Min fru har haft sköldkörtelproblematik i över 30 år. Det tog minst 5 år innan hennes giftstruma upptäcktes, det var hon själv som bad om blodprovet, hennes ögon hade börjat "växa". (Diagnosen hon fick innan var migrän). Efter medicinering i ett par år (som inte fungerade) blev det slutligen operation. Sen tog det år innan måendet kom tillbaka och hon blev nästan helt frisk. Levaxinet hjälpte henne sedan ”good enough” i 14 år, så det var inga problem, då. Men när hon fick vårt andra barn så uppstod komplikationer. Ett par år efter detta så försämrades hennes sjukdomsbild allt mer, och fortsatte så, år efter år, i 7 år. Ingen av de läkare hon konsulterade tog hennes egna teorier på allvar, att det var hennes sjukdom, sköldkörteln, som ställde till det och att den livsviktiga medicinen Levaxin kanske inte längre hjälpte henne?
Till och med jag tvekade, kunde det verkligen vara så i vår sjukvård, i Sverige. Vi borde väl ändå ligga i framkant som i så mycket annat. Speciellt när det gäller en sjukdom som funnits så länge.
Hon kom till slut till en läkare som såg henne och som såg att hon var riktigt illa däran. Men inställningen där var samma. Efter 1 år av intensiv utredning fick hon 2 nya diagnoser, kroniska.
Men tvivlet och hoppet i henne är starkt och finns kvar. Tänk om de har fel, fortsätter hon att säga. Hon har fört sin egen kamp, hon hittade en privat läkare som tyckte att visst kan det vara så och visst ska vi i alla fall prova annan medicin. Hon är långt ifrån den kvinna hon en gång var, men saker börjar hända, några symptom har blivit lite bättre och några försvunnit! Så, tänk om hon har rätt, och alla de läkarna hon träffat har tänkt fel.
Skriv under, ingen ska behöva föra sin egen kamp med ovissheten som mål.
Forskning ska göras och de sköldkörtelsjuka ska ha specialistmottagningar de kan vända sig till. Mottagningar där specialisterna har spetskompetens inom detta komplexa område och där erfarenheter samlas! Det finns liv som går att rädda och stora samhällsekonomiska vinster att göra.

#738: -  

 Det gör så ont att läsa detta. Precis som du beskriver finns det bara vinster av att förändra vården. Det finns så mycket kunskap och även forskning som vården skulle kunna få ta del av. Allt för få har kunskap att på riktigt kunna hjälpa oss med kroniska sköldkörtelsjukdomar.

När vi förblir undermedicinerade utvecklas oftas även fler kroniska sjukdomar :-(