En bild jag till slut upplevde mig tvungen att göra av just denna anledning och
som jag delar på så många ställen som möjligt när detta diskuteras. Alla skyddar
varandra och det är alltid de som inte ingår/finns I systemet som är "mot" dem
som finns I systemet.
Det är kronism/vänskapskorruption från lägsta till högsta nivå inom samtliga
myndigheter. Det räcker med "en vänskaplig klapp på ryggen", ett leende, en
blinkning, en blick eller nickning mellan de tjänstemän som skall avgöra ditt eller mitt framtida
liv och vår existens genom tämligen enkla beslut men som för den enskilda individen
kan handla om hela den personliga existensen, hela familjers existens och till slut
även hela gruppers vara eller icke vara. Ingen av dem varken behöver eller hade
tänkt att ta ansvar för vad de ställer till med. Varje överklagande eller påpekande
om allvarliga fel är meningslösa och resulterar bara i ett steg närmare ditt eget slut.
Räcker inte de medel som redan är anslagna, så finns det mer att hämta i skattkistan
som de som utsätts för direkta övergrepp skall betala. Det är otroligt motsägelsefullt.
