Upprop mot "ledaren i mig"

Jag är pensionerad filkskollärare med 40 års erfarenhet..Det bästa man kan ge barnen är en trygg arbetsmiljö i rimligt stora grupper. Egna läroböcker god tillgång till arbetsmaterial. Mycket övning i att läsa (gkolbibliotyek värt namnet är ett måste) Mycket övning i att uttrycka sig i skrift..Lärarledd undervisning!!. Lärare pedagoger alltså med bred allmänutbildning är en tillgång. Det här låter som den gamla pluggskolan.Javisst "Lättare börda bär ingen med sig, än kunskap mycken"

Det som stör mig mest av allt är frånvaron av information från skolan om vad det här innebär rent konkret för elever (främst) och lärare. (Det går inte att implementera ett arbetssätt på en arbetsplats om man inte har förmått att ens informera om vad arbetssättet går ut på och hur det ska användas.)

-Kontroll över omgivningen.
(Tja, barnen har skolplikt.)

-Grundantagandet man gör inom totalitära rörelser är att det är möjligt att utveckla en vetenskap som har svaret på allt och att det är giltigt för alla människor. (I alla åldrar?)

-Förtätning av språket. ("SYNERGI", "VINNA-VINNA", "PROAKTIV", "VÄSSA SÅGEN") Med förtätat språk menas en reducering av komplicerade förhållanden till enkla slagord. Det skänker medlemmarna av gruppen en känsla av samhörighet, eftersom man talar samma språk. Problemet inom alla grupper och kulturer är att man har svårt att samtala med andra utanför gruppen då de inte talar samma språk.

-Styrning av tankarna: Förtätat språk och tankestoppande klichéer är vanliga metoder för att begränsa individens förmåga till verklighetsprövning. Tekniken går ut på att man ska lära sig stänga ute alla negativa tankar och bara vara glad och tänka positivt. ("Jag kan se göra välja hur jag mår" står det i stora bokstäver över huvudet på sju- och åttaåringarna i Matteusskolan.)

DEN NYA HÖGERN - KORRUPTIONEN OCH VÄRDEGRUNDEN I STOCKHOLMS STADS SKOLOR (del1)

Två mål utmärker (kanske aningen förbisett) stadens högerpolitik med inriktning på de kommunala skolorna. Målen hakar i varandra som kugghjul i ett större ideologiskt projekt. Det ena är utformningen av program för anpassning av elever och personal i en nyliberal föreställningsvärld där auktoritära förmågor lyfts fram hos individen - till förfång för demokratiska. Det andra är att hitta medel för koncentrationen av kapital och makt hos några få - till förfång för det allmänna och gemensamt ägda.

I det förstnämnda (socialiseringsprojektet) premieras att personal och elever bekänner sig till en strikt ordning och lyder de överordnade. Denna fostran, kännbar sedan Alliansens regeringsställning 2006, syftar också till att elever och personal på samma sätt får kamrater att underordna sig de egna (i elevsammanhang beskrivet som "entreprenörens") visioner.

Ledaren med stort ”L” är så att säga ett ideal åt båda håll: någon att följa och någon individen själv kan bli - både en piska och ett incitament i syfte att göra personal till aktiva uppbärare av ett auktoritärt system. Det senaste i raden sjösattes på Matteusskolan i höstas. Där har utbildningsförvaltningen tvingat på eleverna ett manualbaserat utbildningsprogram kallat "Ledaren i Mig".

Nyliberala troper av den här sorten bär på de övermänniskoideal som efterkrigstidens och de postfascistiska demokratibyggena försökte motverka. Nu har minnet bleknat, och föga förvånande marscherar fascismen åter i Europa trots att den beprövade forskningen oförtrutet pekar på konsekvenserna: kararaktärsdanande beteendeprogram för barn förstärker fördomar mot "outgroups", projicerar föreställningar om "sämre egenskaper" på marginaliserade grupper. I förlängningen riskerar en normstyrd och mentalt och socialt begränsad samhällsvarelse ta plats i skolans värld - en institution som, åtminstone i Sverige, tidigare verkat för att garantera demokratins fortlevnad.

Produktionen av övermänniskomyter har återupptagits med full kraft av näringslivet, och de tillämpas urskillningslöst av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. De nyliberala modellerna bär på ett närmast religiöst stoff.

Programmens eskatologi bygger på en socialdarwinistisk vision om att vissa egenskaper garanterar karriär och framgång för ett fåtal i en värld som domineras av idéen om "överlevnaden av de bäst lämpade". Utbildningsförvaltningen gör inga försök att motverka det hårdnade samhällsklimatet, snarare verkar de för att intensifiera utslagningen.

De nyliberala socialiseringsprogrammen har sin historia. 2011 drev vissa rektorer och tjänstemän i kretsen kring Lotta Edholm kravet att grundskolorna skulle införliva nyliberalismens arketyp ”Entreprenören” i undervisningen. Tropen är en import från Bolognaprocessens EU-direktiv från 2006. Direktivet betonar Europas skolors mål att genom attitydförändringar göra medborgarna mer "anställningsbara", dvs lydiga, normstyrda och okritiskt arbetsvilliga initiativtagare.

”Ledaren i mig” innebär - precis som idealiseringen av Entreprenören - en fostran i nyliberala ideal som kretsar kring polerna "styrka" och "svaghet" och där begrundande, blyga och eftertänksamma drag hos eleverna underkuvas till förmån för "styrkan" att träda fram och leda andra.

Man kan sammanfatta programmet som en variant av det legendariska experimentet "The Wave". Några väsentliga skillnader bör dock poängteras: I utbildningsförvaltningens tillämpning regisseras inte manipulationen av barn av en enskild kritisk lärare för att illustrera för eleverna hur högerextremismen snabbt kunde växa till en farlig massrörelse. I Stockholms stads regi är det snarare fråga om att just rekrytera barn i ett högerextremistiskt socialiseringsprojekt.

Med Ledarens evangelium danar nu Edholms Skola i Världsklass de auktoritära personligheterna hos ungdomen - just en masse.

https://www.facebook.com/pages/Storstockholms-utbildningssyndikat/101818516555701?ref=hl

"Ledaren i mig" verkar som manegementflum av det slag vi numera möter i många sammanhang. Likaväl som i sjukvården har vi rätt att i skolans värld kräva att nya pedagogiska grepp har vetenskapligt stöd i aktuell forskning. Skolledningen för Matteus är skyldiga att redovisa för elevernas föräldrar vilket evidensstöd som finns för "Ledaren i mig", och vad för slags etik det grundar sig på.

Carl Hamilton har i en bok sammanfattat synen på barn idag med uttrycket "Det infantila samhället" (2004) med den omåttligt nedslående undertiteln "Slutet på barndomen". Hans poäng är att själva kärnan i barndomen, friheten från ansvar, alltmer tas ifrån barnen i takt med att irritationen över att de är små så himla länge och kraven på dem att sköta sig själva ökar. ”Väx upp fort, lille vän. När du kan ta hand om dig själv får du vara liten”, är enligt honom tidens pinsamma motto.

Det är min övertygelse att ett människobarns tillvaro vilar på tre ben – hemmet, skolan och omvärlden. Inget av dem är ensamt tillräckligt att bära upp den, men som det är idag är det tredje benet, omvärlden med sina vuxennormer, på tok för dominerande. Det är uppenbart att det då är skolans och hemmets sak att kompensera denna obalans. Om skolan abdikerar från skyldigheten att vara något annat än omvärlden är det vi föräldrars skyldighet att påpeka det, så att alla ben blir lika långa och stolen blir stabil och trygg att sitta i.

Att säga nej till 'ledarskapsutbildning' på grundskolenivå är då självklart. Den kommer till dem ändå med tiden. Tills dess, låt dem vara små himla länge. Då blir de vuxna när de blir stora.

Inte direkt inblandad på matteusskolan men ledarskapsutbildningar och managementflum är ett satans otyg även för vuxna. I värsta formerna används pseudovetenskap som Jung , personlighetsanalyser och annat som rent av kan vara farligt.

Bättre att öva sig på demokrati , inklusive dess begränsningarn, majoritetsbeslut, förhandlingar, kompromisser genom t e x en aktiv skoldemokrati. I demokratin finns ju också dimensionen ledarskap.

/distriktsläkare

Samma skit på min gamla arbetsplats, Jensen gymnasium.

Programmet ger sig ut för att skapa självständiga och kloka människor, men tänker man efter förstår man att resultatet blir det motsatta. Lättstyrda, anpassningsbara människor som förtränger sitt eget känsloliv och "friserar" olikhet till förmån för ideal förespråkade av vissa auktoriteter riskeras istället uppstå. Detta är motsatsen till vad ett bevarande och en utveckling av vår demokrati behöver nu!

Hej alla ni som har engagerat er i detta. Mitt namn är Henry Rawet och jag är VD på FranklinCovey här i Sverige. För några år sedan började vi arbeta med Ledaren i Mig. Det är en process för hela skolan där all personal (inte bara lärare) tränas i personligt ledarskap. Sedan kan de jobba med dessa tankesätt och verktyg i skolans egen kultur och i arbetet med eleverna. Processen syftar till att lyfta fram potentialen i varje elev och att stödja varje individ i att ta eget ansvar för att nå bra resultat i skolan, fatta sina egna beslut utifrån sina egna värderingar och sina förutsättningar och samarbeta med andra. Programmet finns på över 1 500 skolor över hela världen och de resultat som har nåtts, förutom bättres studieresultat, är också färre konflikter mellan barn (mindre mobbing), ökad tolerans för olikheter bland barnen, högre trivsel bland lärare och elever och ökad självkänsla hos eleverna, inte minst bland elever med särskilda utmaningar.
Programmet är från början utvecklat i en skola i North Carolina i USA av en rektor och lärare där. Vi i Sverige har sedan byggt vidare på deras erfarenheter och anpassat programmet till den svenska läroplanen och de kulturella och utbildningsmässiga förutsättningar som finns här. Ett exempel på hur Ledaren beskrivs i Tidningen Skolvärlden finns här: http://www.skolvarlden.se/artiklar/ledarskapsutbildning-hela-skolan.
Vi berättar gärna mer. Vill du veta mer så hittar du oss på www.franklincovey.se. Vi har tidigare bjudit in till en dialog med de som engagerat sig och tagit initiativ till denna namninsamling. Tyvärr har de ännu inte accepterat vår inbjudan, men vi ser fram mot en sådan dialog. Har du några egna frågor till oss om Ledaren i Mig, kontakta mig gärna på henry.rawet@franklincovey.se eller telefon 08-25 68 20.

#10: Henry Rawet - Kontakta gärna oss på FranklinCovey

Det är sant att FranklinCovey/Radical Change Sweden AB kontaktat mig ett flertal gånger för att föra en dialog. Trevligt att ni är så angelägna!

Anledningen till att jag avböjt era inviter är att jag inte kan se någon poäng i en sådan dialog. Jag har läst på grundligt och jag har sett hur detta implementerats i mitt barns skola. För mig räcker det för att kunna säga att det här inte är ett program som passar i en kommunal skola (kanske i någon friskola med inriktning på new-age/management/framgångsteologi eller liknande?). Som jag meddelat er så hyser jag inget agg gentemot ert företag. Ni säljer en produkt som jag tycker är genuint olämplig, men det är ni inte ensamma om i företagsvärlden. Det jag upprörs och förvånas över är att ni trots allt får köpare. Jag trodde att mitt barns skolledning hade bättre omdöme än så här, och jag trodde definitivt att Stockholms utbildningsförvaltning hade det.

Vad som inte framgår i ert inlägg ovan är att de resultat som ni påstår att detta program leder till inte bekräftas av någon oberoende forskning. Man kan på hemsidor från ert amerikanska moderföretag läsa er anekdotiska bevisföring och er förvrängda statistik, men oberoende studier som stödjer att ert program faktiskt ger bättre studieresultat etc. finns inte. Att programmet finns på flera skolor över hela världen är i sig inget som talar för att det är bra. Det är också kritiserat, inte minst från föräldrar. För den som vill läsa mer kan jag tipsa om bloggen: http://mormonisminme.wordpress.com/

Att tidningen Skolvärlden skrivit ett helt okritiskt inlägg om en glad rektor som äntligen fått ihop pengar till den kostsamma utbildningen förvånar mig mycket. Det finns inte heller något i den artikeln som talar för att det här programmet verkligen är bra. Själv tycker jag att det där att alla ska ha ett gemensamt språk är ganska obehagligt - särskilt som inte resten av samhället pratar just det språket.

Att Ledaren i Mig skulle hjälpa eleverna att hitta egna värderingar har jag även hört från mitt barns rektor. Vad ni inte riktigt verkar förstå är att ert program är starkt värderande i sig - det är en viss människotyp ni vill fostra - en proaktiv, målstyrd, schemaläggande individ. Jag tror att även andra egenskaper och typer är viktiga i samhället, och framförallt så vill jag att barn ska få vara barn i enlighet med det i mitt tycke kloka inlägget nr. 6 på denna sida.

I övrigt kan jag rekommendera den intresserade att själv söka på nätet, läsa Coveys böcker och bilda sig en egen uppfattning.

 

En blogg som tar upp temat Ledaren i Mig: http://skolkritik.wordpress.com/

#11: Ylva Sjöstrand - Re: Kontakta gärna oss på FranklinCovey

Hej Ylva. Vår inbjudan till dialog kvarstår. Det skulle vara trevligt att träffas och diskutera direkt, istället för via sociala medier och bloggar. Vi tror mycket på kommunikation.

Bästa hälsningar

Henry Rawet

När jag ser uttryck som ”Du väljer själv vad du känner” eller ”Ditt liv är resultatet av dina beslut, inte dina villkor” blir jag definitivt misstänksam om att det här programmet egentligen är förtäckt Mormonpropaganda. Pastor Ekman i Livet Ord hade uttryckt sig på samma sätt. Att programmets grundare är del av denna Mormonrörelse är högst betänkligt! Att programmet vill utbilda i ”grundläggande livskunskap”, som det står på en annan hemsida som propagerar för utbildningen, ger mig kalla kårar. Som motvikt till det här flummet rekommenderar jag en nedladdning av ”Malmökommissionens slutrapport” som beskriver betydelsen av de strukturella orsakerna till ohälsan, alltså de socioekonomiska faktorernas överskuggande betydelse. I motsats till de personliga tillkortakommandena!
Björn Axtelius/professor, psykoterapeut steg 1

I Matteus går ca 800 elever och därmed ca 1600 berörda föräldrar. Jag har inte hört vad barnen tycker.
264 föräldrar har skrivit under vilket ger ca 16%. (Procentuellt sett en ganska liten grupp, något större än t ex Sverige Demokraterna i Riksdagen). Det har skrivits mycket i media och målats upp en ganska negativt bild om Ledaren i mig. Nu är det 84% som inte har skrivit under och jag föreslår att
vi låter lärare och elever rikta sitt fokus på eleverna och inte lägga för mycket energi på missnöjes yttringar. Frågan är ställd och kritiken framförd av t ex. Ylva Sjöstrand. Matteus Skolan har svarat och kanske kommer att informera mer. Varje familj och barn får ta ställning till vilken skola som passar bäst, med eller utan Ledaren i mig. Jag röstar just nu som 84%, att min son stannar kvar på Matteus.

Vår familj valde Matteus skolas högstadium just för att rektorns entusiasm och vision om en skola där ledning och lärare arbetar utifrån samma uttalade värdegrund tilltalade oss. Vi tror att Ledaren i mig är bra för elever i mellan- och högstadiet.
Vårt förslag är att missnöjesattacken nyanseras en aning. Kanske är det mest föräldrar till barn i åk F-3 som reagerar negativt? Kanske måste de sju goda vanorna appliceras med större varsamhet på yngre elever?
Kan tycka att den killa klick missnöjda föräldrar som anmäler till Skolinspektionen, går till media och lägger energi på att tolka Ledaren i mig negativt borde tänka på att ert högljudda beteende riskerar att sätta arbetsron på skolan i gungning och skapa en svajjig stämning. Det drabbar de barn i mellan- och högstadiet och deras föräldrar som faktiskt är nöjda med skolan!

Matteusförälder - det är inte i närheten 264 föräldrar som skrivit på denna lista. Kanske 20-30 som mest. Övriga underskrifter kan man förstå av kommentarerna här kommer från vänner till den missnöjda klicken samt diverse syndikalister...

Tänk dig en skola där eleverna tar eget ansvar, är initiativrika och kreativa, vet hur man sätter mål och hur man gör för att nå dem. En skola där barn kan kommunicera på ett bra sätt med andra oavsett deras bakgrund och där eleverna själva kan hantera konflikter och problem effektivt.

Om man lyssnar på vad Matteusskolan vill uppnå samt läser vad det står i presentationen om Ledaren i mig (http://www.franklincovey.se/utbildningskatalog/utmaningen-81694) har jag, delvis med tanke på PISArapporten igår, svårt att förstå hur man kan vara negativ till att använda sig av Ledaren i Mig som ett verktyg. Man kan ifrågasätta mycket, men man bör då också lyssna på de svar man får. Våra barns skola blir nog snarare sämre av att resurser läggs på att bemöta all denna negativa kritik, en kritik som tenderar att bli en återkommande upprepning. Man har absolut rätt att ifrågasätta och kritisera men det måste finnas gränser. Jag kan tänka mig att det finns skillnader i hur lärarna tacklar detta i skolmiljön och att det säkerligen finns en viss osäkerhet kring en del uttryck men hellre en skola som har en idé än en skola där allt "bara rullar på"!

#6: -

Jag ser en viss skillnad i den ledarskapsutbildning du säger nej till och det som skolan säger är PERSONLIG ledarskapsutbildning?

Att barn ska få vara barn håller jag med om.

#17: Hans - Andel föräldrar

Hej ni Matteusföräldrar som skrivit dessa tre kommentarer. Jag förstår att ni tycker att det är jobbigt att skolan är i media och jag är uppriktigt ledsen för att det gick så här - media var inte mitt/vårt första steg och en splittring på skolan är naturligtvis inte önskvärd!

Jag tror dock att ni och jag har väldigt olika förhållningssätt till mycket här i världen. Förutom att ni gillar Ledaren i Mig verkar ni tycka att Matteusskolans sammanhållning och (ev. ogrundande!) rykte är viktigare än själva principfrågan om att man som medborgare bör hojta till om man tycker att någonting är allvarligt fel. Ni verkar tycka att bara majoriteten har rätt att göra sin röst hörd. Jag skulle  protesterat mot det här så mycket jag kunnat även om jag vore ensam - och jag har all rätt till det! Att det här kommit upp i media beror dock inte på att det är en ensam arg förälder som med onda avsikter vill dra skolan i skiten. I så fall skulle det förmodligen storma om alla skolor för det finns alltid missnöjda föräldrar. Det beror i stället på att införandet av Ledaren i Mig är problematiskt och att det skett under ovanligt slarviga omständigheter just på Matteusskolan. Jag tror också att en väl fungerande skolledning bör kunna möta en mindre protest på ett förnuftigt sätt så att det inte tar vägen till media. Så har inte skett och jag är uppriktigt ledsen över det!

Det är sant att det inte bara är föräldrar som skrivit på. Texten till namninsamlingen är heller inte formulerad så eftersom jag ville lyfta detta till en större fråga - som inte bara handlar om Matteus utan om med vilken omsorg Stockholms skolor sköts. Däremot vet jag att det finns många fler föräldrar på skolan än vad som hittills framkommit, som i olika grad är missnöjda med Ledaren i Mig. De allra flesta är förmodligen likgiltiga.

Själv tycker jag att man bör ta ett ansvar och protestera när viktiga offentliga verksamheter sköts oansvarigt. Hoppas ni respekterar detta. För mig, och för flera av de kritiska föräldrarna på skolan, handlar det inte i första hand om en oro för just våra barn, utan om att en kommunal skola snabbt och oöverlagt köper in en dyr produkt vars innehåll inte kan stödjas av forskning eller beprövad/dokumenterad erfarenhet. Och därtill ger skolan genom detta inköp (utan underskrivet avtal!) ett privat företag möjligheten att använda skolan och eleverna i deras reklam. Jag tror inte att denna typ av program eller enkla lösningar är vägen för den svenska skolan - som uppenbart har många stora och allvarliga problem.

Återigen - jag tycker inte heller att det här är en bra situation och jag är ledsen om ni upplever att era barn blir lidande av detta!

#18: Baffen - Sansa er!

Mycket bra skrivet!

Det är ju ganska givet att du försökt sprida detta till media från första stund. Bara fånigt att förneka det. Det är media som vinklade det som om underskrifterna här var gjorda av föräldrar. Däremot är jag helt övertygad om att ni inte hade något emot det. I övrigt kan jag bara konstatera att man väljer vad man vill förstå och att det alltid är enkelt att vara en skeptisk och negativ mot-människa.

#20: - Re: Andel föräldrar

Hej!

Som jag ser det pekar ditt svar ganska tydligt ut hur din syn på demokrati är - dvs. du struntar i den.

 

"media var inte mitt/vårt första steg" - Hur många steg finns det? Kommer du och de övriga "missnöjda" någonsin att acceptera något ni inte gillar?

 

"en splittring på skolan är naturligtvis inte önskvärd!" - Har ni gjort något för att undvika detta? Har ni försökt att förstå de svar ni givits?

 

"en väl fungerande skolledning bör kunna möta en mindre protest" - vilket man, enligt vad jag förstått, gjort. Återigen ifrågasätter jag mottagarens vilja att förstå budskapet.

 

"man bör ta ett ansvar och protestera" - Ja, men man måste också acceptera att det finns andra åsikter.

 

Som jag skrev förra gången - Man har absolut rätt att ifrågasätta och kritisera men det måste finnas gränser!

Jag är tyvärr tämligen säker på att detta inverkar negativt på våra barns skola och då hjälper det inte mina barn om du är ledsen för det.

Hej Hans, Baffen och övriga "positiva för-människor",

Det vore intressant att höra vad det är ni tycker är så bra med LiM. Av de kommentarer ni lämnat här framgår att ni är missnöjda med att några av oss protesterar, och att ni tycker att vi som är kritiska stör ordningen. Det framgår också att ni gillar det ni läser i Matteusskolans och FranklinCoveys presentation. Men - utöver det då?

Hur ser ni att LiM ska bidra till elever som "är initiativrika och kreativa"?
Vad i programmet gör att barnen kan "kommunicera på ett bra sätt"?
Hur bidrar LiM till att eleverna "själva kan hantera konflikter och problem effektivt"?

Berätta gärna, för det vore intressant att höra vad det är ni har fastnat för - och varför pedagogerna/barnen behöver LiM för att göra det jobbet.

#24: Diana - Vad är det då som är så bra med LiM?

Och - när ni ändå är igång - dela gärna med er av era tankar kring att:

- Skollagen anger att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

- Lagen om offentlig upphandling har negligerats när LiM köptes in

- Matteusskolan har, enligt avtalet med Franklin Covey, gått med på att FC ska få spela in en film på skolan som sedan får användas i FCs marknadsföring (ingen ersättning utgår till medverkande), samt att FC en gång/år får bjuda in potentiella kunder till en s k "Ledarskapsdag" på skolan

- Rektor har informerat om att de lärare som inte vill använda sig av "verktyget" LiM bör söka sig ett annat jobb

- FC förser oss föräldrar med en "Föräldraguide" som anger hur vi ska implementera de sju vanorna hemma. De skriver bl a "Du kan hjälpa ditt barn att upptäcka ledaren i sig och därmed bana vägen för ett bra liv där ditt barn kan samspela med andra människor."

 

Stort tack på förhand!