Försäkringskassans uppdrag måste anpassas efter lagarna - inte politiska mål
Försäkringskassans uppdrag enligt lagen
Försäkringskassan har i uppdrag att bedöma rätten till olika sökta förmåner i socialförsäkringen. Uppdraget är reglerat i olika lagar som Förvaltningslagen (2017:900), Socialförsäkringsbalken (2010:110) och Förordning (2009:1174). Myndigheten ska göra sakliga, opartiska utredningar utifrån gällande lagar och prejudikat. Styrdokument, som Vägledningar, ger stöd i att tolka lagstiftningen och rättsliga beslut. Varje år får Försäkringskassan ett regleringsbrev från regeringen med mål och uppdrag. Eventuell måluppfyllelse återrapporteras bland annat via årsredovisningar.
Problematiken med regeringens uppdrag T
Trots Försäkringskassans tydliga juridiska uppdrag har regeringen – med undantag för 2023 – formulerat mål i regleringsbreven om att hålla sjuktalen på en låg och stabil nivå. Detta ligger utanför myndighetens kontroll och strider mot dess uppdrag. Antalet sjukfall och ersättningsdagar beror snarare på faktorer som vårdens kvalitet och arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Forskning och rapporter, exempelvis Niklas Altermarks bok "Avslagsmaskinen" (2023) och ISF:s rapport 2021:3, visar att Försäkringskassans beslutspraxis förändrats över tid, utan lagstöd. Det finns indikationer på att myndigheten försöker uppfylla regeringens mål genom att fatta beslut som riskerar att avvika från lagen.
Konsekvenser för den försäkrade
De som drabbas hårdast är individer med svårdiagnostiserade eller kroniska sjukdomar, som ME och LongCovid. Avslag på sjukförsäkring motiveras ofta med vaga argument om osäker prognos, trots att sjukdomen är kronisk och det inte finns någon medicin eller rehabilitering som förväntas förbättra arbetsförmågan.
Kritiken mot Försäkringskassans beslut omfattar:
* Bristande utredningar och otydliga motiveringar (ISF 2021:3, 2024:10)
* Läkare med otillräcklig kunskap och mydigheter som Socialstyrelsen som inte ger tillräckligt stöd till vården.
* Bristande samarbete mellan arbetsgivare, vården och Försäkringskassan, vilket fördröjer nödvändiga insatser.
Den försäkrade blir ofta den som betalar priset – ekonomiskt och hälsomässigt.
Våra krav för en rättvis sjukförsäkring:
1. Stoppa otillåtna mål i regleringsbreven: Regeringen ska inte kräva att Försäkringskassan håller sjuktalen på en låg nivå. Uppdraget bör istället läggas på vården och arbetsgivarna, som har möjlighet att påverka situationen.
2. Förutsättningar för rehabiliteringskedjan: Om rehabiliteringskedjan ska finnas kvar i socialförsäkringsbalken, måste resurser säkerställas för att den fungerar. Exempelvis måste sjukskrivnas rehabiliteringsbehov utredas senast efter 60 dagar. Utan dessa resurser bör rehabiliteringskedjan tas bort, eftersom den idag bara blir en tom symbol.
3. Stärka arbetsgivarens rehabiliteringsansvar: Arbetsgivare har enligt lag ett rehabiliteringsansvar, men detta efterlevs sällan i praktiken. Regeringen bör tydliggöra arbetsgivarens roll och krav på att vidta tidiga rehabiliteringsinsatser, samt tillhandahålla resurser och vägledning för att uppfylla detta ansvar. Sanktioner bör införas för arbetsgivare som inte tar fram en plan för återgång till arbete inom 30 dagar, vilket redan är ett lagkrav men ofta ignoreras.
Angela Eriksdotter Kontakta namninsamlingens skapare