Vi kräver barns rätt i domstolarna!

Vi blir allt fler som upprörs av att se hur domstolarna inte tar hänsyn till barns vilja, utan gång på gång överför vårdnaden till pappor som brukat våld – med hänvisning till mammors ”umgängessabotage”. I vilken annan situation tvingas brottsoffer att umgås med sin förövare?

När en pappa utsätter en mamma för våld har de flesta barn i dessa familjer befunnit sig i samma rum (85 procent) eller sett och hört misshandeln från annat rum (13 procent). Det innebär att 98 procent av barnen är vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande vittne”. Cirka 60 procent av barnen har själva blivit misshandlade. 30 procent av barnen har även utsatts för sexuella övergrepp och 35 procent av barnen har dessutom sett eller hört pappan hota att döda mamman. 1. Men enligt olika studier döms ungefär 75 - 90 procent av barnen till umgänge med den våldsamma pappan. 2.

Barnen står rättslösa. Det kan vi inte acceptera längre. Vi kräver förändring!

Vi som står bakom denna namninsamling har 3 krav på politikerna:

• I definitionen av ”barnets bästa” ska barns välmående komma först.
Föräldrabalkens paragraf om ”barnets bästa” (6 kap. 2a §) säger att hänsyn ska tas till dels risken att barnet ska utsättas för övergrepp eller liknande och dels barnets behov av kontakt med båda föräldrarna. Domstolarna bortser då helt från att barnet kan fortsätta fara illa av de övergrepp som pappan redan tidigare har utsatt dem för.
Inget barn ska behöva umgås med någon som utövar eller utövat våld mot dem. Barnets välmående måste i lagen väga tyngre än kontakten med båda föräldrarna.

• Begreppet ”umgängessabotage” måste avskaffas.
Bland det mest riskfyllda för kvinnor som utsätts för våld är att bryta upp från mannen, särskilt då de har gemensamma barn. Gång på gång blir mammor idag misshandlade och till och med mördade just vid umgängestillfällen. Ändå fortsätter samhället att kräva att att mammor efter skilsmässan ska ansvara för pappors umgänge. Mammor har enligt lagen nämligen skyldighet att tvinga sitt barn till umgänge med pappan. Om mamman inte tvingar barnen, eller misslyckas, anses hon ha utövat ”umgängessabotage” – varpå hon tvingas betala vite och, som vi sett i allt fler domar, riskerar att förlora både vårdnaden och kontakten med barnen.

Genom begreppet ”umgängessabotage” hjälper samhället i praktiken våldsamma pappor att kunna fortsätta utöva hot och våld mot utsatta barn och mammor. Därför måste begreppet avskaffas.

• Ingen förälder ska behöva tvinga sitt barn att träffa den andra föräldern.
Samhällets krav på mammor att tvinga barnen till umgänge med pappan innebär, förutom risken att barnen utsätts för övergrepp, också risken att detta får till följd att barnen förlorar tilliten till mamman – och till vuxenvärlden över huvud taget. Den som ytterst drabbas av detta är barnet.

Istället borde det självklart vara samhällets ansvar att se till att pappor får sin umgängesrätt i de fall det är förenligt med barnets bästa.

Vi kräver barns rätt till trygghet och frihet från hot och våld!

Organisationer som står bakom namninsamlingen:
Kvinnofronten
Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)
Kvinnors rätt
Wonsa (World of no sexual abuse)
Unizon
Kvinnliga Läkares förening
Kvinnors nätverk
Sveriges Kvinnolobby
Atsub (Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utsatta Barn)

Den 26 november 2019
uppvaktade representanter för Kvinnofronten, Roks och Kvinnors rätt justitieminister Morgan Johansson med namninsamlingen. Efter det har regeringen givit Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur domstolarna hanterar våld och vårdnad. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2021.

Vi fortsätter att bevaka vad som händer med detta, och under tiden går det fortfarande att skriva under namninsamlingen.

Bakgrund:
Enligt statistik från Brottsoffermyndigheten lever ungefär 150.000 barn 3. i Sverige med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern – i den absolut övervägande majoriteten av fallen är pappan den som misshandlar. Ändå bortser domstolarna i Sverige idag från pappors våld vid vårdnads- och umgängesbedömningar. Barn är rättslösa. Därför måste lagen ändras.

1. Gudrun Nordborg: Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge. Brottsoffermyndigheten 2013.
2. Anna Forssell: Barns upplevelser av våld. Örebro universitet 29/1 2015.
3. Anna Frenzel: Brott i nära relationer – En nationell kartläggning, Rapport 2014:8 från Brottsoffermyndigheten

Kvinnofronten    Kontakta namninsamlingens skapare