Själö hotat!
Man håller på att förändra Själös kulturmiljö på ett oåterkalleligt sätt. Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo universitet har fungerat i de tidigare mentalsjukhusets lokaler på Själö sedan 1964. Ön har varit mycket lämplig som bas för extensiva studier inom miljöfältet, vilket å sin sida har garanterat skötseln av de kulturhistoriskt sett värdefulla byggnaderna. Då mentalsjukhuset lades ner 1962, fanns det många öppna åkerfält på ön. På största delen av dem planterade Skogsforskningsinstitutet trädplantor som provplanteringar. Eftersom det inte fanns något behov av storskaligt lantbruk på ön, förblev den i sitt naturliga tillstånd i närmare fyra årtionden. Naturens mångfald spred sig över ön och tog över det tidigare agrarsamhället från mentalsjukhustiden. I slutet av 1990-talet blev ön en del av Natura-området.
Själö har redan i årtionden varit ett populärt besöksmål för turister. Båtfarare har övernattat vid kyrkbryggan och övriga besökare har kommit till ön med förbindelsebåt och charterbåtar. Under 1990-talet frågades det ofta om man inte kunde tänka sig att anlägga toaletter och bygga andra bekvämligheter för turisterna. Universitetets ståndpunkt då var att öns natur inte klarar av en ökad turism och att önskemålen inte tillmötesgås. De enda publika torrtoaletterna byggdes i närheten av museikyrkan först i början av 1990-talet. Åbo universitet motsatte sig kraftigt den privatägda förbindelsebåten M/S Linta, som inledde sin skytteltrafik sommartid på rutten mellan Nagu och Rimito (Hanka) år 2005, eftersom båten hämtade mångfalt fler turister till ön än den tidigare förbindelsebåten gjort.
Förändringens vindar började göra sig bemärkta då universiteten lösgjorde sig från det statliga ägandet 2008. Fram tills dess hade Skärgårdshavets forskningsinstitut betalat hyra för de fastigheter man använde på Själö, men man var missnöjd med den situationen. Till slut löste Åbo universitet in de områden och fastigheter som forskningsinstitutet använde av Suomen Yliopistokiinteistöt Oy år 2015. Bolaget ägs till största delen av finska staten.
Kort efter markaffären förändrades inställningen till en ökad turism. Man ansåg inte längre att den här utvecklingen hotade naturens bärkraft i samma utsträckning, vilket ledde till att universitetet utarrenderade en del av sina utrymmen till en utomstående turismföretagare med planer på inkvarterings- och restaurangverksamhet från och med sommaren 2017. Man förutspådde en ökning av antalet turister med flera tiotals tusen per år. Åbo universitet ansåg det inte nödvändigt att på något vis informera öns andra invånare om planerna innan planerna offentliggjordes i Turun Sanomat i december 2016.
Istället för att värna om de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Åbo universitet använder och äger, har universitetet för avsikt att sälja delar av Själös gamla byggnadsbestånd till privata ägare. Bland annat den gamla prästgården från 1700-talet och timmermansverkstaden från 1910 har man för avsikt att likt ett snabblån omvandla till reda pengar. Det lär också finnas planer på att utvidga gästhamnen samt bygga nytt för att tillmötesgå turisterna. Dessutom finns det planer på att stycka ut tomter till försäljning mitt i den miljö som under årtionden fungerat som forskningsunderlag för universitetet.
De oåterkalleliga åtgärderna som hotar ön måste stoppas! Knappast motsätter sig någon en måttlig förbättring av de turistiska faciliteterna på ön, men den nuvarande planens omfattning och hemlighetsmakeriet kring det oroar många. Studerandenas och forskarnas ö håller på att förändras till en orolig nöjespark. Varför vill man spjälka upp och förstöra den välskötta, historiska fastighetsmassan och unika naturen? Universitetet glömmer sitt ansvar som förvaltare av gamla kulturmiljöer som sträcker sig över flera generationer. Hyresgästen har blivit som den förlorade sonen.
Skydda Själö! Delta genom att underteckna adressen.
Pro Seili-Själö ry Kontakta namninsamlingens skapare
Meddelande från administratören av denna webbplatsVi har stängt denna namninsamling och tagit bort undertecknarnas personuppgifter.Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (GDPR) kräver ett legitimt skäl för att lagra personlig information och att informationen lagras så kort tid som möjligt. |