Skolverkets förslag utraderar minoriteterna

Skolverket har lämnat förslag på ny kursplan i de samhällsorienterande ämnena. Myndigheten menar att kursplanerna i dag är överbelastade. I förslaget utgår de nationella minoriteterna från högstadiet och undervisningen förläggs till mellanstadiet. Detta menar en rad minoritetsföreträdare är förödande. 

Ett centralt mål i dagens läroplan är att eleverna ska ha fått kunskap om de nationella minoriteterna innan de lämnar grundskolan. De nationella minoriteterna är romerna, judarna, tornedalingarna, sverigefinnarna och samerna som också är ett urfolk. 

De nationella minoriteterna introducerades i skolan för att höja allmänhetens kunskap om minoriteternas existens men även för att höja kunskapen om våra rättigheter. Människor, särskilt unga, vidgar sin världsbild när de får möta historier som de annars sällan möter i livet. För det vi inte pratar om, det finns inte.

När undervisningen om de nationella minoriteterna nu föreslås försvinna från kursplanen i historia och samhällskunskap, för högstadiet, finns det en uppenbar risk att ämnet behandlas för grundläggande på mellanstadiet och leder till en marginalisering och ett kunskapstapp i samhället.

Vi ställer oss kritiska till om en 10-12-åring kan reflektera kring vad en mänsklig rättighet innebär och vilka skyldigheter det ställer på samhället. Samtidigt är vi skeptiska till om denna åldersgrupp kan greppa vad samhällets historiska övergrepp och förtryck fick för långtgående konsekvenser för minoriteternas självkänsla och existens. Om förintelsen först anses lämplig att behandlas under den senare delen av grundskolan är Skolverkets förslag ogenomtänkt.

Den stora vinsten med att de nationella minoriteterna ingår i kursplanen för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet är den kunskapshöjning som sker hos Sveriges lärare. Det som inte ingår i kursplanen behandlas inte på lärarprogrammet och inom kurslitteraturen. Skulle ämnet utgå i den högre undervisningen finns risken att minoriteterna återigen blir marginaliserade och försvinner ur lärare, elevers och de vuxnas allmänbildning. Delmomentet har varit en statushöjare för minoriteterna. Skolverket riskerar att krossa det glashus som minoritetspolitiken noggrant har arbetat fram under de senaste 20 åren.

När skolan undervisar om sina nationella minoriteter kommer elever med minoritetsbakgrund känna sig inkluderade och sedda, övriga elever lär sig att Sveriges historia inte alltid är något att vara stolt över. Fel har begåtts i historien, låt oss inte upprepa eller glömma dem.

Europarådet och Unesco har tagit upp åsidosättandet av minoritetsperspektivet i undervisningen som ett samhällsproblem. Minoriteternas historia och rättigheter anses som särskilt viktig för att motverka konflikter mellan folk. Ett land som inte kan sina nationella minoriteters är ett oförstående och fattigt land. Dessutom leder åsidosättandet till ett osynliggörande som helt går i strid med minoritetspolitikens ändamål.

Vi anser att förslaget på den nya kursplanen motarbetar minoritetslagen och Sveriges internationella åtaganden. Då kursplanerna som föreskrifter ligger under lagar i rättskällornas normhierarki anser vi att Skolverkets förslag är direkt lagvidrigt. Vi förstår utmaningen med att kursplanerna är överbelastade men anser att myndigheten måste komma fram till en ny lösning där de nationella minoriteterna ligger kvar på högstadiet. Däremot har vi ingenting emot att ämnet på en mer grundläggande nivå introduceras först i mellanstadiet. Skulle det förslag som nu ligger på bordet gå igenom kan det få förödande konsekvenser.

Till Skolverket vill vi lämna följande fråga: Varför är det alltid de nationella minoriteterna som är i skottgluggen när förändringar förhandlas fram?     

Britt-Inger Hedström Lundqvist. Föreningen RUNG    Kontakta namninsamlingens skapare