Sjöfarts- och hamnuppropet 2017

Parterna i initiativet Blå Tillväxt uppmanar härmed alla som på något sätt berörs av sjöfartens höjda avgifter att skriva under vårt gemensamma Sjöfarts- och Hamninitiativ.

image0032.jpg

Bakgrund

Sjöfartsverkets farleds- och lotsavgifter höjdes med 8 respektive 5 procent vid årsskiftet, och från och med 2018 kommer dessutom Sjöfartsverket utgå från en ny avgiftsmodell. Dessa förändringar kommer att försämra konkurrenskraften för sjöfarten och därmed påverka hamnverksamheten i Sveriges hamnar negativt. Detta går helt stick i stäv med de överflyttningsambitioner som sedan lång tid råder inom EU och nationellt men också med de närings- och sysselsättningspolitiska målen. Hamnarna och sjöfarten är tillsammans viktiga för både den regionala och nationella konkurrenskraften och är grunden för den svenska handeln med omvärlden. Hamnar har historiskt även varit knutpunkter ur vilka städer växt fram eftersom hamnar direkt och indirekt skapar arbetstillfällen och stärker det regionala näringslivet. Farledsavgiftshöjningarna från och med 1/1 2017 kommer att kosta branschen 100 miljoner kronor under kommande år.

Anledningen till de höjda avgifterna är verkets ökade pensionsskulder och en ekonomi i obalans. Samtidigt har regeringen valt att inte förlänga det extra anslag Sjöfartsverket tidigare fått, den så kallade sjöfartsmiljarden, som fanns för att stärka upp verkets ekonomi. Detta innebär bla. att isbrytningen täcktes via statskassan och därmed likställdes med vinterväghållning på land. Dessutom har Sjöfartsverket ett avkastningskrav, det vill säga de måste leverera vinst till statskassan. Därför höjer Sjöfartsverket nu avgifterna man tar ut av näringslivet för att lämna vinsten vidare till staten.

Samtidigt har regeringen i både regeringsförklaring, budgetpropositioner och i den framtagna maritima strategin lyft behovet av att flytta över mer transporter från väg till sjö. Avkastningskrav och sänkta anslag är direkt kontraproduktivt till regeringens uttalade höga ambitioner för sjöfarten. Höjda avgifter innebär minskad konkurrenskraft för sjöfarten och för tillverkande näringsliv vilket i sin tur har negativ påverkan på möjligheterna att öka klimatsmarta transporter och nyttja de infrastrukturella resurserna på ett mer hållbart sätt.

Den nya avgiftsmodellen som alltså planeras träda i kraft 2018 var tänkt att bli mer miljöstyrande och skapa incitament för miljöinvesteringar, så att fartyg som har mindre miljöpåverkan får en lägre avgift och fartyg med större miljöpåverkan får en högre avgift. En mer miljöstyrande avgift är något som vi i branschen har efterfrågat länge. Det skulle hjälpa oss i sjöfartsbranschen att bli ännu mer klimatsmarta och på så sätt stärka vår konkurrenskraft. Syftet bakom den nya avgiftsmodellen är därmed bra, men själva utformningen av den nya modellen lämnar mycket att önska och har fått stark kritik från en majoritet av remissinstanserna. Bland annat saknas en grundlig konsekvensanalys av förslaget och fartyg som har varit föregångare i miljöinvesteringar, så kallade early movers, kommer att missgynnas. I praktiken kan alltså den föreslagna modellen leda till ökade utsläpp eftersom den slår så pass fel. Beräkningar visar dessutom att den nya modellen slår särskilt hårt mot kust- och närsjöfarten som redan idag är mycket konkurrensutsatt gentemot andra transportslag.

Sjöfarts- och hamnuppropet uppmanar regeringen att:

  1. Avsätta motsvarande summa som sjöfarten idag själva fonderar via dagens miljödifferentiering av farledsavgifterna. Dessa medel skapar idag rabatter för de fartyg som tar stor miljöhänsyn. Om staten skulle avsätta motsvarande summa för att gynna klimatsmarta investeringar inom sjöfarten skulle det innebära stora möjligheter för att stärka den klimatsmarta sjöfartens konkurrenskraft.  Miljödifferentieringen ska också vara tydligt miljöstyrande.
  2. Ta bort vinstkravet på Sjöfartsverket. Därutöver bör möjligheten att, såsom redan sker på luftfartssidan för LFV, låta en annan myndighet sätta avgifterna för att Sjöfartsverken. Detta bör bidra till att verksamheten effektiviseras ytterligare vilket skulle skapa ett utökat ekonomiskt utrymme för verket. Det är dock inte fullvärdigt för att undvika höjda farledsavgifter men är ett viktigt steg på vägen och symboliskt viktigt eftersom regeringen vill stärka sjöfartens konkurrenskraft.
  3. Jämställa sjöfartens isbrytning med vinterväghållning på väg och järnväg med finansiering över statsbudgeten.
  4. Sjöfartsverket modell för beräkning av pensionsskuld ses över i enlighet med verkets eget förslag genom inlösen utan att det drabbar verkets kunder.
  5. Gör en fördjupad konsekvensanalys av Sjöfartsverkets föreslagna avgiftsmodell och undersök vilka effekter den får på befintlig och ny inlands- kust- och närsjöfart och hur godsflödena påverkas. Detta har också föreslagits i den utredningen som regeringen precis mottagit från Sjöfartsverket i avsikt att flytta mer gods till sjöfarten. Ett brett samråd med berörda parter bör också säkerställas.  

Hör gärna av dig till oss om du har frågor eller önskar underlag inför exempelvis debattartikel eller annan politisk påverkan. Du kan läsa mer om de nya avgifterna här.

Blå tillväxt är ett partsgemensamt initiativ som arbetar med att bedriva opinion inom de områden som är viktig för sjöfartsnäringen.

Kontakt:

Pia Berglund, VD Svensk Sjöfart (pia.berglund@sweship.se, 031- 384 75 00)
Christina Palmén, sakkunnig sjösäkerhet och miljö vid Svensk Sjöfart: (christina.palmen@sweship.se, 031- 384 75 00)