Vi Står Inte Ut - Men vi slutar aldrig kämpa!

Vi måste på bästa sätt vi kan ta hand om de barn och ungdomar som kommit till oss på flykt från krig, nöd och hot. Vi kan inte först släppa in dem och sedan bryta mot barnkonventionen. Hur hade det känts att själv vara förälder med barn på flykt? Hur hade vi velat att de vuxna i barnens mottagarland skulle ta hand om-, och behandla våra barn? Vi riskerar dessutom att barn som får vänta alldeles för länge på beslut hinner bli "vuxna" (>18 år), får avslag och sedan avviker och går under jorden. Vad händer sedan? Vi producerar ju på det sättet potentiella hemlösa som riskerar hamna i drogträsk och kriminalitet - och ge rasister vatten på sin kvarn. Så om inga andra /etiska/ argument avseende de aktuella barnen och ungdomarna biter: för tryggheten i vårt samhälle kan vi inte tillåta att det som är på väg att hända får göra det. Vi måste ta hand om de vi släppt in!!!