64.7% = Fattigdom sjukersättning går inte att leva på.

Leva under existensminimum under flera decennier. Decennier! Barnen får växa upp i denna misär. Barnen får ständigt höra när de växer upp att mamma inte har råd. Man säger till dem att vi måste vänta tills vi får pengar. Barnen svarar då "men mamma du har ju aldrig några pengar". Välja vad man ska prioritera. Tandläkaren, ta cellprov, mammografi, glasögon, mediciner, behandlingar som kan lindra smärtan, inte råd att åka buss, eller ens att träna, åka nånstans på semester med barnen, göra något roligt med barnen, ha en hobby, gå på bio, låta barnen vara med i något fast de har en uppenbar talang, inte ens ha råd att skicka med en frukt till skolan varje dag, för att inte tala om lyxen att gå till frisören med sig själv och barnen, ja faktiskt inte ens råd att äta sig mätt varje dag. Låtit barnen äta men låtit bli själv för att de ska bli mätta, gå och lägga sig med skrikande mage, gråta i duschen för att barnen inte ska höra. Det har långsamt blivit värre och värre så att man tänkt att nu orkar jag inte längre. Men det är kanske det som är meningen... att vi ska utrotas? Det kostar att vara sjuk. Tack! Tack! Tack!