Sluta avliva katter med mina skattepengar!

Jag är en av dem som ligger bakom namninsamlingen. Anledning till att vi startat uppropet är den goda insyn vi skaffat oss i hur det fungerar med det Svenska Djurskyddet i praktiken.

Vi är ett gäng som djupdykt i olika djurskyddsärenden under ett antal år. Detta parallellt med att vi på olika sätt arbetar med målgruppen hemlösa katter i praktiken. Min egen roll är att vara lite av en spindel i nätet där Hittekatter iFokus fungerar som ett nätverk. Vi jobbar även en hel del via facebook.

Syftet är att förbättra situationen vad gäller hemlösa katter, höja statusen för katter över lag samt få kattägare att ta ett bättre ansvar. När det gäller hemlösa katter ligger Sverige inte vidare långt framme. Andra länder har kommit betydligt längre. USA ligger i täten vad gäller forskningen. Även många andra länder i Europa ligger långt före. T.ex. Nederländerna, Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien, England. Även Norge i vissa delar.

TNR (Trap-Neuter-Return) och är en mycket effektiv metod när det gäller att stabilisera kattkolonier. Metoden är mycket välprövad och startade på 70 talet i England. Nu praktiseras den över hela världen både i varma och kalla klimat. Metoden bygger på kattens egna behov och har visat sig långt mer effektiv än de massavskjutningar (avlivningar) som praktiseras i Sverige. Trots vetenskapliga bevis är de svenska myndigheterna kallsinnigt inställda och vill istället fortsätta massavlivningarna.

I Sverige är det ideella sektorn som till 99% tar hand om hemlösa katter. Det är därför inte så konstigt att det är där erfarenheterna och kunskaperna finns om hur hemlösa katter fungerar och hur de bör hanteras. Våra myndigheter däremot har tyvärr en förlegad syn som bygger på okunskap och missuppfattning av forskning mm. (Hur vet vi det undrar ni säkert. Jo vi har själva varit i kontakt med de forskare som Länsstyrelsen hänvisat till och fått det bekräftat direkt från forskarna själva).

Av dem som varit tveksamma och inte velat skriva under har det varit argument som "vem ska ta hand om alla dessa katter?", "det måste ställas högre krav på ägarna istället", "en död katt lider inte" "vem ska betala?" "Det är djurplågeri att ha vilda katter instängda"etc.

Svar på vanliga frågor vi får:

1. Vem ska ta hand om alla dessa katter? Det har inte handlat om vem som ska ta hand om dessa katter. Det har istället handlar om att myndigheterna (Länsstyrelsen) inte tillåtit någon att ta hand om katterna. I ett fall under våren (Vargön) fanns väntande hem till alla katter som omhändertagits på beslut av Länsstyrelsen. 19 katter av 21 möjliga avlivades trots detta. Detta sedan de infångats och hållits i förvar på ett hundpensionat och befunnits ha ett vilt lynne av en veterinär som mest sysslar med hundar.

2. Vem ska betala? Du betalar redan idag för omhändertagandet, uppstallningen och avlivningen via din skattsedel. Det som görs av Länsstyrelsen och Polisen (som i sin tur upphandlar aktörer som ska ta hand om infångandet av katterna, avlivningen, uppstallningen och bedömningen) kostar enormt mycket pengar. De som får dessa avtal tjänar en rejäl hacka på det. Detta medan katthemmen och andra privatpersoner som arbetar med hemlösa katter gör det ideellt (gratis för dig som skattebetalare).

3. Det är djurplågeri att ha "vilda" katter instängda! Det går inte att uttala sig generellt på det sättet att katter som går ute per automatik skulle må dåligt av att bli omhändertagna av ett katthem eller privatperson. Hemlösa katter kan uppvisa ett skyggt beteende när de går ute - vilket är en överlevnadsstrategi - men tina upp efter kort tid inne i tryggheten och bli riktiga kelgrisar. Andra katter är mer reserverade och behöver längre tid på sig medan vissa aldrig kommer att bli socialiserade. (I sistnämnda fallet passar TNR bättre). Hur som haver behöver inte katter stressas om den som tar hand om dem har kunskaper och erfarenheter i hur skygga katter ska hanteras. Precis som med mycket annat handlar det om individperspektivet. Det går att minimera stressen med rätt miljö och hantering.

4. En död katt lider inte! Det här uttrycket brukar vi som arbetar hem hemlösa katter få höra ganska ofta. Vet inte vad de som säger det menar egentligen? Döden är definitiv. Den som är död upplever ingenting längre. Det gäller alla aspekter av livet och alla former av liv. När en katt är sjuk och inget mera går att göra kan uttrycket vara berättigat. Men att använde det preventivt för att förhindra framtida former av lidande har jag svårt att ta till mig. Jag anser att det finns bättre vägar att gå. Katter som hamnar i Länsstyrelsens "våld" får i regel utstå en rejäl portion lidande innan kulan viner eller sprutan ges. (Därför borde den som anser att katter inte ska lida innan de dör skriva på namninsamlingen).

5. Det måste ställas högre krav på ägarna istället! De katter som finns därute har inga ägare. (Om det nu inte är en bortsprungen katt som det går att knyta till en ägare = katten är ID-märkt). De är alla produkten av bristande ägaransvar bakåt i tiden. Med andra ord finns det inga ägare att ställa krav på, därför fallet argumentet platt till marken. Däremot måste det ställas högre krav på dem som är kattägare här och nu och som tänker blir det framöver. Förslaget till ny djurskyddslag vill ju införa obligatorisk ID-märkning för alla katter samt kastrering av alla katter som inte ska användas för avel. Om så sker - vilket vi hoppas - kommer påfyllningen av nya hemlösa katter att avta.