Bevara Blasieholmen - flytta Nobelbygget!

Det vräkiga fula huset passar inte på den där vackra platsen.

Vill inte förstöra utseendet på den vackra platsen.

Volymen och placeringen i det tänkta läget är mycket problematisk. Hitta en ny plats för Nobel Center. På Blasieholmen bör man istället satsa på fortsatt sjöfart och en upprustad kulturmiljö med besöksmål anpassade till platsen. .

Av de skäl Ni själva framfört. Ett Nobel-hus önskvärt, men inte där det nu planeras. Omkring Frescati vore bra.

Bygget är främst en katastrof för Nobelstiftelsen dess ide och målsättning. I utlandet ler an i mjugg - svenskarna överskattar sitt Nobelpris. Platsen är dessutom extremt olycklig - låt detta bli 2000 talets almstrid.

Jag tycker visst att det ska byggas ett Nobelcenter men inte på denna plats. Söder, Kungsholmen eller Vasastan skulle kunna prydas!

Vill inte ha en ful koloss bakom Nationalmuseet, inte rasera fina tullhuset, inte förfula Blasieholmen!

Det främsta skälet är den planerade byggnadens höjd, volym, form, material och färg. Ock därför att tullhuset rivs. Däremot skulle jag flytta på hamnmagasinen i trä som inte passar in i en urban storstadsmiljö, t.ex. till Djurgården.

Jag har tidigare förespråkat en radikal omdaning av Blasieholmen, men i motsatt riktning: frilägg dess södra udde helt genom att flytta på Nationalmuseum till en mindre utfyllnad vid Södra Brobänken på Skeppsholmen (byggnaden konkurrerar för mycket med Slottet). Där kan det få tillgång till de insprängda bergrummen under ön och eventuellt tillbyggas. På denna frilagda tomt, anlägg en monumental fransk park i Logårdens symmetriska förlängning mellan Södra Blasieholmskajen och Nybrokajen. Tullhuset står kvar. Sålunda skulle Kungl. Slottet få en värdig omgivning österut med fri sikt till Strandvägen och vice versa. Denna omgestaltning skulle komma att kompensera förlusten av Stockholms enda monumentala urbana perspektiv i samband med rivningen av Gustaf III Operahus vid slutet av !800-talet.

#333: -   Fast egentligen är det väl just det förhållandet att några inte anser att "magasinen passar in i en urban storstadsmiljö" som gör att de är värda att bevara. Just för att visa hur den urbana hamnmiljön har fungerat och fortfarande fungerar. Dessutom används ju ett av magasinen fortfarande för sjöfartsanknuten verksamhet. Det är viktigt att det urbana inslaget av den växande flottan av lokaltrafikfartyg får ha sina funktioner kvar. Stockholm är en hamn, skärgårds- och sjöfartsstad, därför passar magasinen in i miljön som är ganska unik för en storstad och utgör en mycket viktig del av stadens identitet, ungefär som Dresdens stora flotta av hjulångare som utgår från kajen i stadens historiska och återuppbyggda centrala delar. Dresden bombades ut totalt, men håller på att återställas i sin forna prakt. I Stockholm behövs inga bomber - politikerna sköter jobbet. I detta fall sker förstörelsen av kulturarvet till minne av en vapen- och dynamithandlare.

 

 

Vi måste lära av 60-talets misstag

Det vore katastrof att riva denna vackra byggnad och ersätta med ett modernistiskt bygge!

För att motverka förstörelsen av Blasieholmen med den av Nobelstftelsen föreslagna mastodontkub som skulle slå ihjäl Blasieholmens skyline, skära sig mot tidigare bebygglse på och kring Blasieholmen och demolera de rester av sjöstadskultur som Strömmen och Nybroviken hittills förgyllts av .

Det har rivits och det rivs fortfarande byggnader samt i kultur-
historiska miljöer, som nu eventuellt på Blasieholmen.
Man vill inte se helheten i en den ännu orörda miljön.
Jag kallar dessa beslutsfattare för "kulturpsykopater" !

Jag anser att Tullhuset bör bevaras och jag tycker att förslaget till *Mässingshuset* inte alls passar in i den arkitektoniskt högkvalitativa miljön runt området som *Mässingshuset* eller något liknande, är föreslaget att placeras på.
Jag ser gärna en kvalitativ sjöfarts- och handel- och hantverksbebyggelse från tidsperioden för Tullhuset på det aktuella området.

Vill bevara kulturmiljö i centrala stockholm

Den föreslagna byggnader är genom sina brutala proportioner och fasadmaterial fullkomligt artfrämmande för Stockholms stadsmiljö. Den förrycker den sammanhållna stadsbilden kring Gamla Staden och malmarna. Det är heller inte Nobelstiftelsens uppdrag att bygga "landmärken" i Stockholm. Ansvaret för sådana frågor åvilar i stället oss som bor i Stockholm. Hela ärendet bör hanteras i nästa valrörelse.

Arkitektoniskt tycke och smak kan skifta, men placeringen på Blasieholmen är oerhört okänsligt. Vinterviken bättre.

Detta är ett område i Stockholm som vi ska vara rädda om och bevara. Nobelstiftelsens hus är oproportionerligt och kommer på ett negativt sätt dominera området. Platsen helt fel vald. Befintliga byggnader skall bevaras och området i sin helhet rustas upp.

Storleken och formen på "Nobelhuset" är grotesk i denna stadsbild.

Glaskolossen Nobelbygget ligger på helt fel plats. För all
framtid tvingas vi leva i en sargad huvudstad som präglas av
brutalism - arkitektur - fula modernistiska byggnader av glas, stål och betong. Jättestora kolosser som lever sitt eget liv.
Det pågår ett slags rovdrift på både kultur - och naturvärden.
Tondöva stadshuspolitiker gör upp med olika särintressen och alla bara kör på.

Det verkar som om 60-talets hänsynslöshet mot Stockholm har återkommit. Att bygga Nobelcentret som planerat gynnar inte Nobelprisets eller Stockholms varumärke. Det skulle dra skratt och skam över Nobelstiftelsen och Nobelpriset för all framtid. Vågar initiativtagarna riskera det ?

 

Det vore katastrof att förstöra denna fina grönskande udde mitt I vår vackra stad. Den fula kolossen skulle ödelägga den fina stämning som råder nu med de låga gamla byggnaderna. Det här kan bli värre än det raseri av rivningar som rådda på 60-talet centrum! - Ett turistcentrum med serveringar, shoppig av souvenirer och närheten till båttrafik och sightseeing skulle I stället förgylla för oss alla och turister!

Stockholm är en stad med en lång historia som vi har förmånen att få läsa genom de byggnader och andra kulturhistoriska föremål som vi har förmånen att ha fått förskonade från krig och naturkatastrofer, En arkitektonisk helhet håller sakta på att deformeras och sättas i ruiner genom en pågående förfulning där arkitekturens huvudinriktning är att avskala och geometrisera varje ny byggnad. En historisk arkitektonisk helhet och historia håller på att förintas, all skönhetsupplevelse elimineras och all historia att osynliggöras. Nobelhuset är ännu ett bidrag till en storstads förintelse.
Magnus O.R. Åkerman

Jag vill bevara Stockholms vackra stadskärna och i detta fall särskilt den fria sikten över vattnet.

Stiftelsen och Sten Nordin borde skämmas, och arkitekterna lever i en annan värld.
'