Högklubben i Kristinestad

PÅ SVENSKA:

Vi undertecknare är oroliga för Högklubbens (Skaftung) framtid ifall den blir privat egendom. Området har i generationer fungerat som ett viktigt allmänt rekreationsområde för befolkningen i hela kommunen och även för båtfarare längre ifrån. Avståndet från Salutorget i Kristinestad till Högklubben är ca 15 km. Det finns få holmar med skyddad hamn som på Högklubben, och tillräckligt med vattendjup för båtfarare i Kristinestads farvatten. På området finns kulturminnen som bör bevaras.

Ägaren staten har inte investerat några medel i fastigheten sen lotsstationen lades ner på 1970-talet. 

Det underhåll som gjorts har utförts av Kristinestads segelförenings medlemmar på talko. Många byggnader är skyddade och området är tillgängligt för allmänheten enligt strandgeneralplanen.

Fastigheten har också ett kulturhistoriskt värde som f.d. lotsstation från tiden då sjöfart var en betydande näringsgren. Byggnaderna och området innehåller mycket lotshistoria.

Området har under alla år aktivt använts av båtfarare, lokala och längre ifrån. Paddlare, tältare, församlings- och föreningsutflykter, skolor har haft Högklubben som en naturlig utflyktsplats. Så sker ännu i denna dag.

Det är av stor betydelse att Högklubben fortsättningsvis ska fungera som ett allmänt rekreationsområde. För kommande generationer kommer det inte att finnas dylika skärgårdsidyller om vi inte nu tar vårt samhällsansvar och räddar holmen för allmänhetens användning.

Vi vädjar till beslutsfattarna i Kristinestad att man utnyttjar stadens förköpsrätt och ser till att området förblir i kommunens ägo.  

En plan för området bör uppgöras för att området inte ska fortsätta förfalla så som det gjort under statlig ägo. Förfrågningar har gjorts till NTM centralen angående möjliga anslag för renovering och underhåll av byggnader och områden. Enligt uppgifter finns anslag att söka för Skärgårdsstöd och stöd för byggnadsarv.

Namnlistan överlämnas till staden Kristinestad efter 2 veckor (vecka 36).

 

SUOMEKSI:

Me allekirjoittaneet olemme huolissamme Högklubbenin tulevaisuudesta sen mahdollisesti siirtyessä yksityisomistukseen. Alue on ollut sukupolvien ajan tärkeä yleinen virkistysalue, jota ovat voineet käyttää kaikki kunnan asukkaat ja myös muualta tulevat veneilijät. Kristiinankaupungin Kauppatorilta on Högklubbeniin matkaa noin 15 km. Harvassa saaressa Kristiinankaupungin kulkuvesillä on yhtä suojaisaa ja veneilijöille riittävän syvää satamaa kuin Högklubbenissa. Alueella on suojeltavia kulttuurimuistomerkkejä.

Alueen omistava valtio ei ole investoinut kiinteistöön varoja sen jälkeen, kun luotsiasema 1970-luvulla lakkautettiin. 

Ylläpitotöitä ovat tehneet Kristiinankaupungin purjehdusseuran jäsenet talkoovoimin. Monet rakennukset ovat suojattuja ja alue on rantayleiskaavan mukaan yleisölle avoin.

Kiinteistöllä on myös kulttuurihistoriallinen arvo, esimerkiksi entinen luotsiasema on ajalta, jolloin merenkulku oli tärkeä elinkeino. Rakennukset ja alue sisältävät paljon luotsauksen historiaa.

Aluetta ovat käyttäneet aktiivisesti sekä paikalliset että kauempaa tulevat veneilijät kaikkien vuosien ajan. Högklubben on ollut luonnollinen retkikohde melojille, telttailijoille, seurakunnille, yhdistyksille ja kouluille, ja se on sitä edelleenkin.

On erittäin tärkeää, että Högklubben on myös jatkossa yleinen virkistysalue. Tulevilla sukupolvilla ei ole tällaisia saaristoidyllejä, jos emme nyt kanna yhteiskuntavastuutamme ja pelasta saarta yleisön käyttöön.

Vetoamme Kristiinankaupungin päättäjiin, että kaupunki käyttäisi etuosto-oikeuttaan ja varmistaisi sen, että alue siirtyy kunnan omistukseen. 

Alueelle on myös laadittava suunnitelma, ettei se jatkossa pääse ränsistymäänsamalla tavalla kuin valtion omistuksessa. ELY-keskukselta on tiedusteltu mahdollista avustusta rakennusten ja alueiden kunnostusta ja ylläpitoa varten. Tietojen mukaan haettavissa on saaristotukea ja avustusta rakennusperinnön hoitoon.

Nimilista jätetään kaupungille 2 viikon jälkeen (v. 36).

JOBB_högklubben.jpg

 


Harriet Lindelöf-Sahl    Kontakta namninsamlingens skapare