Barnens sjukvårdsuppror: låt inga fler barn skadas eller dö på grund av bristande sjukvård.

Det finns allvarliga brister i svensk sjukvård som leder till att barn skadas och dör av sjukdomar och tillstånd som går att bota. Bara de senaste åren har många barn förlorat livet eller fått livslånga men på grund av dessa brister. Det kan inte under några omständigheter accepteras. Skriv under vår namninsamling för en trygg barnsjukvård som lever upp till Barnkonventionens skrivelser om barns rätt till sjukvård. 

Genom att ha gått igenom händelseanalyser och utredningar på barn som dött, har vi identifierat flera områden som behöver förbättras/åtgärdas för att kvaliteten på den somatiska barnsjukvården ska nå upp till en acceptabel nivå. Dessa listas nederst i denna text. 

Vi som startat detta uppror har själva barn som dött av vårdskador, alltså på grund av att de inte fick den vård de hade rätt till. Tyvärr är våra barn långt ifrån ensamma. Listan över barn som dött av vårdskador, och som media rapporterat om, kan göras lång. Med tanke på att föräldrar inte alltid kontaktar media, och att barn oftast överlever trots att de blivit felbehandlade, kan man med stor säkerhet säga att dessa barn bara utgör toppen på isberget när det kommer till hur bristfälligt barn hanteras inom sjukvården. På Barnens sjukvårdsuppror samlar vi därför vittnesmål från den somatiska barnsjukvården för att synliggöra de historier som annars aldrig hade kommit fram.

Om du har egna erfarenheter, skicka in ditt vittnesmål till oss på Barnens sjukvårdsuppror. Vi finns på Facebook, Instagram och TikTok. 

De reportage och vittnesmål vi delat hittills visar att problemet är stort och att det är utbrett över hela landet. Barn skickas hem utan att ha blivit undersökta, rutiner följs inte och barn behandlas på fel sätt, vårdpersonal lever med etisk stress för att de inte kan erbjuda nödvändig vård, och föräldrar är tvungna att vädja eller till och med hota för att deras barn ska få hjälp.

Samtidigt låtsas de som är ansvariga för sjukvården (vårdgivare, politiker, IVO, Socialstyrelsen, SKR) som att problemet inte finns. Faktum är att intresset för frågan är så lågt att man inte ens sammanställt statistik över hur många barn som skadas eller dör av vårdskador i Sverige. Trots att Barnkonventionen stipulerar att Barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet finns sådan statistik enligt Socialstyrelsen bara för somatisk vuxenvård. Förutom att man då inte vet hur många barn som drabbas, så är risken även stor att vuxna prioriteras före barn när det kommer till åtgärder eftersom det som mäts tenderar att prioriteras. Det som mäts blir gjort som ordspråket lyder.

Vi vill se verklig förändring. Vi vill att barnsjukvården blir bättre och att barn prioriteras, för vi kan inte acceptera att barn skadas och dör för att de inte får den vård de har behov av. 

Barnen kan inte strida för sin rätt till sjukvård. Det måste vi vuxna göra.

Våra förslag på åtgärder: 

FÖRÄLDRAINFLYTANDE

Små barns signaler kan ibland vara svårtolkade och sjukdomsförloppet kan därför, av vårdpersonal, upplevas som snabbt när barnet går in i kritiskt tillstånd. Erfarenhet av föräldrar som har barn som dött av vårdskada är dock att man försökt få vårdpersonal att ta situationen på allvar innan läget blivit kritiskt.

Vården behöver lägga större vikt vid förälderns tolkning av barnets signaler eftersom föräldern oftast är den som kan tolka barnets signaler bäst.

VÅRDPLATSER

När man söker vård med ett svårt sjukt barn ska man kunna förutsätta att lämplig vårdplats finns tillgänglig. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar dock att det funnits en brist på lämpliga vårdplatser, vilket lett till att möjlighet till övervakning försämrats och att det fysiska avståndet till ansvarig läkare varit för långt.

Vårdgivare behöver säkerställa att det finns tillräckligt med disponibla vårdplatser för barn.

AKUTMOTTAGNING

När man söker vård med sitt barn ska man kunna förvänta sig att barnet undersöks på ett fullgott sätt och inom rimlig tid. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar dock att barn som borde blivit inlagda istället, på grund av felbedömning, skickats hem. Trots att vårdplatser funnits tillgängliga. Utredningar på barn som dött visar även att väntan på akutmottagning varit orimligt lång.

Vårdgivare behöver skapa förutsättningar så att en fullgod undersökning av barnet kan göras inom rimlig tid på akutmottagning. Det behöver införas en gräns för skälig väntetid, både till första läkarbedömning och total tid för barn på akutmottagningar.

AKUTA SITUATIONER

Vårdgivare uppger att man har scenarioträning där vårdpersonal ska träna på situationer där barn drabbats av akuta tillstånd. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar dock att man inte klarat av att hantera akuta situationer. Hjärtlarm har dröjt, larmkedjor har inte fungerat, personal har begett sig till fel avdelning, material har saknats med mera.

Vårdgivare behöver skapa förutsättningar så att vårdpersonal som ansvarar för barn klarar av att hantera akuta situationer. Vårdgivare behöver säkerställa att vårdpersonal genomför fullgod scenarioträning tillräckligt ofta för att säkert kunna hantera dessa situationer. Nyanställda och hyrpersonal behöver ha genomfört denna träning innan de är ansvariga för barn.

KOMPETENS

När man som förälder tar sitt barn till en akutmottagning eller befinner sig på vårdavdelning förväntar man sig att barnet bedöms av vårdpersonal med barnkompetens. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar dock att vissa sjukhus varken bemannar akutmottagning eller barnavdelning med läkare med barnkompetens vissa tider, exempelvis helgtid. Denna kompetens har då endast funnits som bakjour och befunnit sig i sitt eget hem.

För att barn ska få god och likvärdig vård behöver vårdgivare ha en bemanning där barn bedöms av en närvarande läkare med barnkompetens på akutmottagning och vårdavdelning oavsett om det är vardag eller helg.

ÖVERRAPPORTERING

När vårdpersonal byts av ska patienter överrapporteras. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar att viktig information gått förlorad vid dessa tillfällen, vilket lett till att bedömningar och behandlingar försenats eller uteblivit.

Vårdgivare behöver skapa förutsättningar så att vårdpersonal kan göra en fullgod överrapportering. Små barn kan inte själv redogöra för sitt sjukdomsförlopp utan det sker genom föräldern, som också är den person som kan att tolka barnets signaler bäst. För att minska risken att viktig information om barnet går förlorad behöver föräldern därför göras delaktig vid överrapportering mellan vårdpersonal.

RUTINER

Vårdgivare har ett ansvar för att vårdpersonal har kännedom om rutiner och ett ansvar att skapa förutsättningar så att de går att följa. Vårdpersonal har i sin tur ett ansvar att följa verksamhetens rutiner. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar dock att rutiner inte följts i stor utsträckning. Trots att rutiner funnits har kontroller uteblivit, tidsramar brutits och behandlingar utförts på fel sätt.

Vårdgivare behöver skapa förutsättningar så att rutiner går att följa. Vårdgivare behöver säkerställa att rutiner som är specifika för barn repeteras flera gånger årligen. Nyanställda och hyrpersonal behöver ha genomgått denna repetition innan de är ansvariga för barn.

SECOND OPINION

En barnsjukvård som fungerar perfekt har vårdpersonal med hög kompetens som alltid bedömer och behandlar enligt Best Practice. Vårdgivares och IVO:s utredningar på barn som dött visar att barnsjukvården ibland är långt ifrån att nå upp till en sådan nivå.

Föräldrar som upplever/misstänker att bedömning eller behandling inte utförts korrekt kan känna en maktlöshet inför att barnet är utlämnat till någon som inte upplevs kunna hantera situationen. På akutmottagning och på vårdavdelning behöver föräldrar därför ges rätten till en brådskande second opinion i situationer där de upplever/misstänker att barnet inte bedömts eller behandlats korrekt.

Barnens sjukvårdsuppror    Kontakta namninsamlingens skapare