Sverige måste få tillbaka en TRYGG SJUKFÖRSÄKRING
Kommentarer
#9003
Blev av min sjukskrivning mitt i sjukperioden.(Falköping, 2019-11-10)
#9006
Jag har arbetat hela mitt liv, förutom sommarjobb, började jag arbeta i januari, februari 1984, fyllde 18 år den 12 april samma år, och arbetat heltid.Sen 1992 började jag arbeta på Landstinget, placering CSK i Karlstad som tekniker på elektronikverkstad. Under min tid där var jag med om många organisationsförändringar.
Jag arbetade dessutom mycket med projekt. Även projekt jag drev själv, och med andra. Många egna projekt för både driftens räkning och teknisk förvalnings räkning. Från 2000-2001 var jag utlånad helt till teknisk förvaltning t.ex. Och fick inte störas av driften.
Sen mellan 2000-2011, var jag utlånad till projekt till teknisk förvaltning sammanlagt ca.4 år. Och gjorde där emellan även projekt åt driftenheten.
Jag bad aldrig om lönetillägg då jag var utlånad till teknisk förvaltning, där de tjänade flera tusen mer än min lön på driften. Anledningen var att jag var lojal, och ville bli permanent förflyttad till teknisk förvaltning, och många ville ha mig där permanent. Och år 2011 jobbar jag med ett stort projekt, som bara jag kan göra, på teknisk förvaltning. Samt att jag fick pausa det och göra en utredning åt den tillfälliga ledningsgruppen som förutom chef för landstingsfastigheter bestod av 3 st. En utredning som jag var bäst lämpad att göra p.g.a. mina expertkunskaper. När den var gjord fick jag inte presentera den själv för ledningsgruppen, det skulle driftchefen göra. Men person från ledningsgruppen kommer och handtackar mig för ett alldeles utmärkt arbete, och de fick svar på allt. Och låg till grund för vilka klenspänningssystem, patientkallelselarm, överfallslarm, personsökare, eller mobiltelefon som larm o sökare. M.m. vilka system som skulle köpas in i hela Landstinget i Värmland. Efter den våren 2011 fick jag muntligt löfte från driftchefen att jag vilken dag som helst skulle förflyttas permanent till teknisk förvaltning och få löneförhandla, och en tjänst som projektingenjör och teknisk förvaltare. Jag hade då fyllt 45 år. Och hade fått erbjudande från privata företag om jobb tidigare, ett jag funderade på. Men blev övertalad av kollegor att stanna kvar, då min chans till karriärlyft skulle komma.
Jag var expert på allt jag gjorde på driften. Så var ett naturligt steg.
Såg också ett papper på kontor med namn på de som skulle flytta in i den kontorsbyggnad som var under uppförande. Där teknisk förvaltnings personal med flera skulle in. Och mitt namn var med på den listan.
2004 lämnade jag även in i mitt CV att jag var medlem i Mensa och har ett IQ över 131. Trodde då att det skulle vara till hjälp, och att alla skulle förstå min potential. Jag var då 38 år. Men visste sen ungdomen att jag hade högt IQ, gjorde test av psykolog när jag var 22 år. Och hade alla rätt på det testet, och jag var den förste som haft det hos denne psykolog på AMI. Visste dock redan i åttan på högstadiet att jag var begåvad.
Men sen blir högste chef för driften frisk efter lyckad cancerbehandling, och löste upp ledningsgruppen och återgick som ensam diktator utan empati eller sympati. Han tystar då ned min förflyttning, och sätter munkavle på varje chef. Och jag förstår ingenting. Inte mina kollegor heller. Ett mysterium.
Det bildas en grupp på 4 st på teknisk förvaltning som försöker hjälpa mig, och prata med högste chefen, och en person väljs ut att prata med honom, de körde lobbyverksamhet så denne chef skulle inse själv att jag behövdes på Teknisk förvaltning. Och precis innan min semester ser jag ett nytt dokument om vilka som ska flytta in i nybyggda kontorshuset i sep. Och då fanns inte mitt namn med längre. När de flyttar i sep. blir jag ensam kvar på den avdelning vi satt på, och lånat. Helt ensam på hela avdelningen. Och får reda på att jag får sitta där året ut vilket jag gör. Och ska sen tillbaka till driftverkstaden, där det byggts om och gjorts till öppet kontorslandskap. Där vantrivdes jag på grund av att det var sån negativ stämning och alla var missnöjda. Och jag reparerade även kretskort till olika saker, bl.a. till medicintekniska där kretskort kostade 100.000 kr. Till sterilautoklav på sterilcentralen. Och andra kretskort dit. Kunde laga alla kretskort, men då behövs koncentration o lugn o ro, då jag lagade såna utan hjälp av arbetsschema. Jag följde ledningar på kretskort. Och var den ende på hela Landstinget Värmland som kunde detta.
Då var inte öppet kontorslandskap någon bra idé för mig. Och jag var dessutom mobbad av en senare anställd person. Han anmäldes av kollegor till mig, och denne mobbare satt bredvid mig. Driftchef ringer och frågar hur jag upplever det. Och jag håller med kollega sim anmält honom.
Han blir uppkallad en 4-5 ggr till driftchef, för tillrättavisning, då han efter varje tillsägelse bättrar sig ett tag, och sen faller tillbaka i samma mönster. Och återigen anmäld av annan kollega och så höll det på. Till slut så jag, att antingen får ni flytta honom eller mig. Jag mår inte bra psykiskt.
Så att jag skulle tillbaka dit, så gick jag in i en arbetsrelaterad depression. Utan att begära nån sjukskrivning. Jag var ju trots allt ensam kvar och hade jobb kvar på mitt projekt under resten av år 2011.
Sen hör till saken att jag p.g.a. skoltrötthet och kronisk debut av panikångest efter tredje termin i gymnasiet där jag gick i en elitklass på 4-årig Teknisk linje hoppade av efter 3 terminer p.g.a. att jag fick panikattacker i klassrummet. Visste inte då vid årsskifte 1983/84, vad panikångest var för något. Fick då hjälp av psykiatrin för depression jag inte tyckte stämde in. Fick reda på av medpatienter, då jag var inlagd en kort tid då, att det var ångest jag hade. Så äntligen det fanns ett namn på det som drabba mig. Hade haft en period när jag var 8 år, med samma känslor, panikångest. Som sen försvann. Och kom tillbaka då när jag var 17 år.
Sen fobiträning på det. Och fortsatte jobba igen direkt sen. Men fått äta antidepressiv medicin sen jag var 17 år, för att det hjälpte mot min panikångest. Och när SSRI kom åt jag Seroxat som fungera ännu bättre och hade en fantastisk effekt på min panikångest. Slapp såna helt o hållet under många, många år. Även före den, så hade jag bra hjälp av antidepressiv som gjorde att jag kunde arbeta heltid. Sen några år efter millennieskiftet, så märkte jag att den successivt började tappa effekt. Sen kom en utprovning av andra antidepressiva, men jag verkade blivit immun. Jag fick då jobba halvtid, och halv sjukskrivning. Sen blir jag insatt på Xanor Depo-behandling som är lugnande benso. Hade tidigare haft Sobril som behovsmedicin. Men tog den nästan aldrig. Så med Xanor-behandling kunde jag fortsätta arbeta.
Men under hösten 2011 sökte jag hjälp för min arbetsrelaterade depression. Hos öppenpsyk, men de tog inte emot mig. Andra kollegor sa att vem som helst skulle må dåligt av den behandling som högste chefen utsatt mig för. Och varför förstod ingen. Vid besök på öppenpsyk jobbade den läkare som var ansvarig för insättningen av Xanor Depo behandlingen via min läkare på VC. Men togs olyckligtvis inte emot. Utan fick en lapp i näven på psykologer o andra terapeuter som hade avtal med Landstinget. Hade rätt till 10 st RG-remiss samtal. Leta efter någon som hade KBT. Men fanns ingen. Så tog ett namn som var psykolog. Och vid samtal med honom så påstår han att han inte når mig emotionellt p.g.a. en mur av benso han sa. Det tyckte inte jag. Jag stod dock på maxdos på 2x3mg. Började på 2x1mg, men fick höja efter ett par år, och sen en höjning till. Då den är toleranshöjande.
Jag hade då fått halv sjukersättning ganska snabbt, redan år 2006. Men vid projektarbete kunde jag öka min arbetstid. Då jobb i projektform verkar jag vara skapt för. Detta upplevde jag som väldigt roligt. Och kändes som jag kunde jobba hur länge som helst med det. Längre än heltidsdagar ibland.
Och under hösten 2011, skrev jag in mig på komvux för att tenta av ämnen, så jag kunde börja på elektroingenjörslinjen på universitetet i Karlstad. Detta var min plan B. Och prata med lärare på den linjen o nämnde jag var intresserad av forskning. Jag hade då eftergymnasial utbildning inom analog och digital elektronik samt konstruktion. Som jag gick 1993. Jobba heltid, o läste kvällar o helger.
Jag hann tenta av Svenska A genom att bara låna litteratur på Komvux och tenta av den på 2 dar. Fick betyg VG. Detta var slutet på nov.2011. Och skulle fortsatt. Då jag fick läsa på min halva sjukersättning. Och hade kunnat tenta av flera poäng på elektroingenjörslinjen då de fick börja på scratch de eleverna. Då ingen elektronik finns på schemat på gymnasier. Det jag läste på distanskurs. Och att jag hade över 23 års yrkeserfarenhet. Jobbat 3 år som servicetekniker på kopiering, skrivmaskiner och datorer innan jag började på elektronikverkstad på CSK.
Det var såna forskare de ville ha.
Då kunde jag se en annan framtid än på Lanstinget i Värmland där jag jobbat sen 1992. Och påpekade att muntligt löfte om förflyttning var lika som skriftligt, men kom ingen vart.
Psykologen hjärntvättar mig på den medicin som psykiatriläkare skrivit ut. Och menade att jag skulle fått MVG i stället för VG. Men vilken annan kan läsa all litteratur en gång och sen tenta av den på 2 dar. Det tog mig 14 dagar totalt att tenta av Svenska A med VG. Nog inte många som skulle klara det.
Psykologen vet o märker att jag är högbegåvad.
Och han frågar mig om jag vill bli av med denna medicin?
Då han menar att jag har biverkningar av den, och jag håller med.
Och säger ja till att trappa ut denna medicin med expertis.
Jag tror då att jag ska kunna trappa ur den på lång sikt och fortsätta arbeta.
Men när jag träffar Landstingshälsan (Som också visar sig otur, då vi tidigare haft Clarahälsan, som företagshälsovård). Så jobbar där en f.d. överläkare från psykiatrin, som tidigare sagt upp sig från psykiatrin efter många år som överläkare och köpt ett bokantikvariat. Och visade sig jobba deltid som läkare på Landstingshälsan. Denne läkare hade hjälpt till så att ett beroendecentrum hade bildats och drevs av landsting och kommuner i samma byggnad som slutenvården i psykiatrin där alla vårdavdelningar låg. Öppenpsyk hade inte längre vårdavdelningar.
Denne läkare säger till mig att jag måste läggas in för urtrappning av denne insatta medicin Xanor Depo på 2x3mg. Som jag ätit några år. Men ändå fungerat så jag kunnat arbeta.
Varför då frågar jag? Jag vill inte bli sjukskriven utan hålla igång det jag påbörjat och fortsätta arbeta ändå. Kunde se en ljusning i att forska på universitet, efter att ha pluggat några år, läraren trodde jag kunde fixa examen på 3 år på långtidsstudier.
Läkaren säger då att nej vi måste ha koll på ditt hjärta, och att jag skulle bli inlagd 6 veckor. Men finns inget annat sätt frågar jag då denne läkare. Nej, det är det bästa säger han. Och du får bra koll av vårdpersonal sa han.
Ja, får väl bli så då sa jag. Ingen nämnde då att jag kunnat och borde ha trappat ur denna medicin på minst 1 år eller längre. Utan sjukskrivning förhoppningsvis.
Planerad inläggning 2/1 2012.
F.d. psykiatriläkaren på företagshälsovården kontaktar min dåvarande läkare på VC. Och VC-läkaren skriver då remiss till Beroendecentrum som företagsläkaren föreslår.
OBS! Jag hade aldrig missbrukat något. Inte överdoserat min medicin. Utan följt läkares förskrivning. Och aldrig någonsin testat droger. Inte ens hasch, som några av mina kompisar testade en gång i vår ungdom. Men inte jag. Jag var lägerledare i årskurs 8 för sjätteklassare i SANT. Sniffning, alkohol, narkotika och Tobak.
Så jag hade läst och studerat på skolan om detta. Och höll mig ifrån och testa droger, som jag aldrig gjort i mitt liv.
Men Beroendecentrum skickar tillbaka remiss och säger att en socialsekreterare måste kontaktas. Jag får besked att göra det.
Och känns konstigt att gå till socialkontoret. Men träffar en trevlig socialsekreterare att det är gängse rutiner, om man ska till Beroendecentrum där hon talar om för mig att missbrukare även får hjälp där. Och hon vet om att jag ska ta bort en läkarinsatt medicin, som är toleranshöjande och kan vara beroendeframkallande, vilket jag läst själv.
Men en vikarierande avdelningsläkare som var på Beroendecentrum då, hade läst hela min journal, och sagt att jag aldrig fått en utredning. Då panikattacker i 8 års ålder är ovanligt bland normgruppen. Han misstänkte via journalen att jag hade något inom autismspektrumet, och var osäker på om jag skulle trappa bort medicinen nu, utan få en utredning först i stället. Detta sa socialsekreteraren till mig innan.
Jag hade visserligen känt mig utanför normgruppen ibland, men strävat mot den. Och trodde själv det berodde på att jag var högbegåvad.
Och alltid haft ett socialt behov. Och haft många kompisar i ungdomen o senare.
Det dröjer tills fredag den 13/1 innan jag blir inlagd. Planerat var 2/1. Men det bråkade tydligen om vilken som skulle betala, psykiatrin eller min kommun. Blev psykiatrin. Och den vikarierande läkaren som varnat för att jag mycket troligt hade något inom autismområdet, och borde utredas i första hand. Så hade en annan kvinnlig utländsk läkare tagit över som avdelningsläkare.
Men var medveten om vad den vikarierande sagt. Även psykolog var informerad.
Blev så inlagd i 6 veckor, varav 4 veckors urtrappningsschema, och 2 veckor utan. Var ändå motiverad av vad psykolog o läkare sagt på Landstingshälsan.
Min dotter var då 6,5 år och min son hade nyss fyllt 12 år på nyårsafton 2011. Sjukskrev mig den 2/1-2012 Då jag var inställd på att läggas in då.
Väl på Beroendecentrum säger de att de aldrig haft någon patient/klient som ska trappas ur en läkarinsatt medicin förut.
Utan endast missbrukare. Och att jag var tvungen följa alla gemensamma regler som dom. Då kändes det konstigt helt plötsligt. Var jag den förste här? Vad har de för erfarenheter här tänkte jag. Jag trodde det var en psykiatrisk klinik.
Men till att börja med gick det bra. Jag kände mig instängd. Då vi var inlåsta på avdelningen och måste ha personal med oss. Jag gick på båda promenaderna som erbjöds varje dag.
Sen helt plötsligt börjar jag få intensiva studsande panikattacker. Jag påtalar detta. De håller på med en s.k. "Cold Turkey" på mig. Och ingen hjälpmedicin. Så en dag händer något. Ligger o vilar då hjärtat slår hårt. Och har börjat sova var tredje dygn. Fick stilnoct som insomningstablett men funkade inte. Jag hör att något brister i höger öra. Sen börjar kroppen skaka och jag är medveten och livrädd. En skötare håller min hand, och försöker lugna mig. Det håller i ca. 20 min. Sen tas blodtryck och puls. Blodtryck i taket, och puls på 140. Medicinläkare konsulterat, men jag undersöks inte. Får en kraftig kombinerad blodtryckssänkande och betablockerare. Får senare på kvällen väldigt ont i ögonen och ett sånt tryck i ögonen så det känns som de ska ploppa ur skallen. Ber min fru komma in med glasögonen, då jag bar linser. Men hjälpte inte. Påtalar det med, om ögonen.
Dagen därpå hålls en rond som inte jag får vara med på. Ingen av oss inlagda fick vara med på rond. De pratade över huvudet på mig, som om jag vore omyndigförklarad. Jag var där frivilligt för att bli av med en medicin. Kunde ha avbrutit när som helst, men jag är även stönig o målmedveten.
De "tror att jag fick någon form av panikattack". EP var det inte. Och jag säger då att det inte var en panikattack, det känner jag väl bäst själv.
Men ingen vidare undersökning.
Efter denna händelse så gick jag aldrig mer ut på promenader. Och trivdes vara inlåst för min egen skull. Allt vändes alltså på ett dygn. Blev traumatiskt för mig som jag lider av än idag. Och frågetecken kvarstår vad som hände egentligen.
Jourläkare ifrågasätter vad de håller på med. Angående mitt fall.
På Mitt-möte med socialsekreterare har Beroendecentrum hjälpt mig sparka in dörren till ett värre rum med skräckångestattacker. Trodde innan att panikattacker var det värsta man kunde känna. Men nu fått skräckångestattacker och hjärnan kunde väl inte bli mer utbränd än den var. Vid Mitt-mötet med socialsekreteraren så skakar jag i kroppen och andas inte. Stel av skräck. Andas Staffan säger både beroendekonsulenten o socialsekreteraren samtidigt.
Och socialsekreteraren undrar om det här verkligen bara är utsättningssymptom, utan måste vara annat? Beroendekonsulenten rycker på axlarna.
Senare när jag är färdigurtrappad. Larmar en sjuksköterska, (Jag hade 2 sjuksköterskor på min sida som ifrågasatte). Panikattacker som studsar och jag står inte ut. Dör hellre.
En jourläkare kommer och ifrågasätter avdelningsläkaren till sjuksköterskan, och säger vet inte läkaren om att jag lider av ångestsjukdomar? Han måste ju få sova, så jag sätter in 25mg Sobril direkt så han får sova. Sen 2x15mg Sobril tills vidare.
Avdelningsläkaren blir sur nästa dag.
Men både hon och psykologens ögon är som pingisbollar i ögonen när de ser mig skaka av panikångest. Och får göra Scid-tester av psykolog. Och det pekar på att jag har något i autismspektrumet. Det är avdelningsläkare och psykolog enade om. Och psykologen säger jag måste göra en utredning snarast så jag får rätt sorts hjälp. Både medicinskt och terapeutiskt.
Blir sen utskriven. Och är hemma en natt. Då jag inte kan sova och trycker ansiktet i kudden.
På morgonen får min fru köra mig till psykakuten där jag blir inlagd direkt.
Min fru o min moster reagerar o protesterar då de ser vad som händer med mig. Tidigare hade jag ett bra starkt självförtroende, nu inget alls.
Jag var ankaret i familjen och min fru kunde luta sig mot mig. Nu blev det ombytta roller. Och min fru mådde inte heller bra då. Inte konstigt.
Totalt blir det inläggning i 3 omgångar med kort tid hemma. Och jag är starkt isolerad o vågar inte öppna dörren eller svara i telefon. 1 år tidigare var jag i Göteborg på ett tufft möte med entreprenör i mitt arbete, då på teknisk förvaltning. Och hade många såna möten. När entreprenör inte kunde hålla kravspecifikationen.
Så totalt var jag inlagd i ett halvår.
På sista avdelningen fick jag 8 ECT-behandlingar o litium samtidigt. Vilket vände min depression o blev bättre även ångestmässigt.
På hösten besöker jag mitt arbete 2-3 ggr i veckan, då jag är helt sjukskriven. Och är med på måndagsmöten på driften frivilligt. För att visa att jag vill tillbaka och vill hålla regelbunden kontakt med jobbet.
I februari 2013 får jag brev från Neurologmottagningen o tror det är kallelsen till utredning. Men det var remissen som kom in. Det tog alltså 1 år för remiss att komma in. Ringde då och väntetid var 2-3 år. Nej men herregud sa jag. Köp en privat sa mottagningschefen då. Eller låna pengar o köp en. Väntetid bara 1 månad sa hon, och så gör jag. Får telefonnummer till Karlstads bäste Neuropsykolog, och väntetiden är ca. 1 månad o kostar 16.000 kr. Börjar i april och i juli är den klar.
Jag får diagnos Asperger och ADD.
Och redan efter min tid på Beroendecentrum som brände ut min hjärna helt o hållet. Och fick sådana ångestproblem som jag aldrig tidigare upplevt. Och befinner mig i en mycket allvarlig depression. Och ligger mest när jag är inlagd på psyket direkt. Och gett upp hoppet om livet.
Då dyker driftverkstadschefen upp o besöker mig o säger att FK har begärt ett möte. Och vi måste bestämma en tid.
Och jag tror inte det är sant. Ser du inte var jag är nånstans, och är inlagd och hur jag mår frågar jag honom. Och läkare kommer med. Och säger att ett möte med FK inte är möjligt nu.
Chefen går iväg, men jag har tur och får en bra handläggare på FK som förstår.
Inser nu att sån tur har inte alla fått.
Sen efter min utredning börjar möten med både arbetsgivare och FK att hållas. Samt att min Neuropsykolog är med på många möten och förklarar. Även för arbetsgivare vilka unika starka sidor jag har. Men även sånt som ska ta hänsyn till. Att ett kontor funkar bra. Och att just arbete i projektform passar mig som handen i handsken. Hon förklarar varför.
Men sen sätter sig arbetsgivaren (den högste chefen, och HR-personaltjejen som han lindar kring sitt lillfinger) emot, då jag även kopierat och lämnat in utredningsrapporten från Neuropsykologen, till Driftchefen (som informerade mig om permanent förflyttning). Och tror att den ska vara till hjälp.
Och Neuropsykologen förtydligar att Asperger och ADD föds man med. Och inget man insjuknar i. Men kan märkas mer beroende vad som händer i livet. Och mig hade det hänt mycket från 2008. Arbetsgivare bekostar 10 terapeutiska samtal med Neuropsykologen, trots att hon säger att hon inte är terapeututbildade. Och förklarar skillnad på Neuropsykolog och vanlig psykolog.
Men vid dessa samtal berättar hon att högste chefen vill att hon ska hjälpa honom att få mig att acceptera utköp
En chock naturligtvis. Men hon säger att hon ska göra allt för att hjälpa mig i stället. Och hon nämner redan på min utredning att hon vet vem min högste chef är o ler o blinkar med ena ögat. Och jag fattar att även han har diagnos, och inte överraskad.
Men trots många samtal, och när jag ska bli utförsäkrad efter 2 års sjukskrivning, då slår arbetsgivare till och säger utköp.
Det är lugnt sa hon på FK, du får samma belopp som A-kassan. Problemet sa jag är att jag inte är med i A-kassan. Hoppsan. Då fick jag en minimi-ersättning på 494 kr i veckan att leva på med 2 barn. Tur jag har fru som arbetar.
Och min utredning på 16.000 kr fick jag inte ersättning på av arbetsgivare. Utan det har jag aldrig fått igen. Däremot fick jag skriva på en AFA-blankett för arbetsgivarens räkning för de 10 st samtal de bekostat för 17.000 kr. Så de fick tillbaka dom. Men inte skrev arbetsgivare nån AFA-blankett med mig om att få tillbaka de 16.000kr som jag fick betala. Alla väntade också på att den neuropsykologiska utredningen skulle göras. Så hade inte möjlighet att vänta 2-3 år. Då lever inte jag sa jag då.
Så hade lite arvspengar efter min fars bortgång som jag betalade min utredning för. Och fick ta ifrån, så vi klara oss när jag var utförsäkrad.
Får ingen rehab från arbetsgivare.
Sen hösten/vintern 2013/14 frågar jag arbetsgivare och FK, om jag får ideellt bygga 2 st nya grustennisbanor åt min kommun och Tennisklubben här som mina barn spelar i då. Som en form av rehab-projekt. Det godkänns av både arbetsgivare och FK. Högste chefen ringer då tydligen någon i kommun och frågar om min anställning kan flyttas till kommunen. Men får nej. O jag frågade vem han pratat med, och det ville han inte säga. Och förvånad blev jag med. Hade jag blivit något sorts paria.
Vid slutarbetet med tennisbanorna så råkar jag ut för en olycka. Min rygg vrids nästan 180 grader. Söker omgående hjälp. Kotförskjutningar. Som kiropraktor får tillbaks. Men sen den dagen har jag haft kronisk smärta och ischiasproblem i bägge ben. Vid röntgen visade det sig att jag även hade äldre kompressionsskada. Och 2010 råkade jag ut för en fallolycka i jobbet. Och föll genom ett innertak rätt ner i betonggolv på några meter. Troligtvis blev ryggen skadad då. Gick på massage och kiropraktor för att kunna jobba. Och fick direkt någon whiplash i nacken då. Och ådrog mig dubbelsidig Myalgi i nacken. Blev ambulansfärd hemifrån sen efter olyckan. Så men av det fallet 2010.
Och en incident till på hösten 2011 när jag är deprimerad, och produktionsledare på VVS ber mig fixa sop o tvättsugen då alla schakt är fulla och de hittar inte felet. Ytterligare en anläggning jag är expert på. Och hade det som projektarbete vid byte av styrsystem och annan renovering mellan 2000-2001. En gummimanschett var av på ett rör från fläktarna på 68cm i dia. Gummimanschett fanns inte i reserv. Så hämta 2 rullar silvertejp och den längsta trappstegen vi har. Annars hade transport fått tagit in 6-8 man extra. Och är tvungen ha ena foten på handtaget på stegen för att nå silbertejprullen på andra sidan. Försiktig. Ingen har tid o komma och hålla i stegen. Men om stegen välter så välter den åt höger tänker jag. Och om den gör det, så klamrar jag mig fast i röret och kanar av medvetet o landar på bägge fötterna, sen borde knäna dämpa det fallet tänkte jag utifall, det skulle hända något. Och visst händer det när jag är på rulle nr.2. Jag kanar ner och knäna dämpar men slår i svanskotan med rak rygg. Och får ont i svanskotan. Och den kanske också förrvärrade ryggen.
Men efter vridningsolycka då mitt byxben fastnar i traktorskopan av revor i vaden på byxorna, så vrids min rygg sönder och blev rygginvalid. Ingen operation har jag fått. För stora risker.
Blev sen tvingad till utköp från arbetsgivare, där jag fick 16 halvtidsmånadslöner. Och hälften försvann i punktskatt.
Sen fick jag halv sjukersättning redan 2006 p.g.a. psykisk ohälsa.
Och det konstiga är att det beloppet jag fick ut 2006.
Så får jag ut samma belopp nu 2019. 13 år senare. Ingen höjning. Men allting har ju blivit dyrare på 13 år
Tror FK höjde med 200 kr på ett helt år en gång. Och det blir så lite skillnad i månaden så det märker du väl inte sa FK.
Får ut ca. 4.500kr/mån på halva sjukersättningen. Sen AFA-tillägg som tur är med lite mer än ca.1.000kr/mån.
Sen hade jag lönehöjning 12,13,14,15 trots sjukskrivning. Men efter 1 år då man samtidigt fick AFA-ersättning, så sjönk det drastiskt året efter. Och trots höjning av SGI varje år, så sjönk sjukpenningen i stället. Borde väl ha varit tvärtom.
Så om det är 31 dagar månaden innan så får jag ut 12.000 kr ganska exakt efter skatt. Är det 30 dagar. Så får jag ut 11.800 kr.
Och nu vid årsskiftet höjer min kommun Hammarö skatten med 1,55%.
Innan hade vi 33,33% totalt.
Så nu blir det 34,88% i skatt vid årsskiftet. Och Hammarö kommun är topp 9 bland de dyraste kommuner att bo i skattemässigt i Sverige efter årsskiftet.
Och lär bli mycket mindre pengar att leva på då.
Och ansökt på AFA om min rygginvaliditet. Psyket blev ju inte bättre när ryggen gick sönder. Och är nu både fysiskt o psykiskt handikappad.
Min panikångest blev värre efter denna vårdskandal, med senare felmedicinering och allt.
Lider fortfarande traumatiskt av det. Och har svårt röra mig geografiskt. Har aldrig haft så innan. Jobbigt att bara ta mig till Karlstad 10 km från Hammarö.
Är som att köra in med bilen i en osynlig vägg.
AFA har godkänt mina 3 st arbetsolyckor. Men någon ortoped nånstans i Sverige, som är konsult åt AFA gav mig avslag på ersättning då mina olyckor inte har orsakat min rygginvaliditet. KÄNN PÅ DEN.
Och var under utredning om hel sjukersättning, men ringer en nervös kille från FK, som säger i och med att du trappar bort medicinen Lyrica, så kanske du inte får någon sjukersättning.
Men vad har urtrappning av Lyrica som gett mig vatten i kroppen, och inte skulle ha haft den från början. Utan fick ursäkt från psykiatrin att jag fick äta den i 1,5 år i onödan, och haft en urtrappning på 6 månader. Och ett helvete med abstinens som tog slut först i juli sa jag till FK då. Vad har ni med det att göra?
Hade från början en mycket bra handläggare på FK.
Och hon sa när borgarna styrde inför valet, att nu måste vänsterblocket vinna och att folk röstar rätt.
Och det blev regimskifte. Men blev det bättre? Nej har fortsatt blivit värre 8 värre.
Och min handläggare sa då till mig att hon skulle sluta på FK. Hon började arbeta där sa hon då hon ville hjälpa människor. Såsom hon försökte hjälpa mig. Men nu sa hon att hon hade sånt dåligt samvete, då chefer tvingar en förstöra för människor. Och jag orkar inte jobba kvar på FK när det är så sa hon. Hon mådde dåligt. Och sa upp sig, för att hitta på något annat. Och detta är några år sen nu.
(Hammarö, 2019-11-10)
#9007
Stödmedlem(Järvsö , 2019-11-10)
#9013
Jag är utan varken sjuklön eller sjukpenning pga att fk ignorerar sjukintyg och iom detta ifrågasätter läkares kompetens och trovärdighet.(Lidköping , 2019-11-11)
#9014
Jag, som så många andra, är utförsäkrad trots flera, tydliga läkarutlåtanden från flera läkare.(Sala, 2019-11-11)
#9017
Det måste bli bättre för Alla sjuka. Har själv varit utsatt av FK .man blir inte friskare av att bli av med ersättning(Åtvidaberg , 2019-11-11)
#9018
Det är en försäkring som vi betalar till..man måste lyssna på läkarna(Kalmar, 2019-11-11)
#9022
Sjuka människor måste ha en trygghet - inte minst ekonomiskt. Det ska inte svältas ut dom sjuka. Vi är ett välfärdsland och detta är vår försäkring, att människor ska klara sin vardag trots sjukdom.(Helsingborg, 2019-11-11)
#9023
Jag har blivit förnekad sjukförsäkring f o m juli 2019 fast jag har 2 sjukskrivningar från 2 olika specialister. Fk nekar utan att säga vad de egentligen behöver mer att kompliteras. Bara säger att det finns inga medicinska skäl att vara sjukskriven . Önskade att FK hade egna läkare som man kunde träffa o kunde bli bedömd av en läkare som är kopplad till FK inte bli neckad från handläggaren som har ingen medicinsk kompetens.(Stockholm, 2019-11-11)
#9029
Jag har barn i vuxen ålder som är sjuka(Onsala, 2019-11-11)
#9030
Jag är en av dem som försäkringskassan svikit trots medfött hjärtfel och läkarintyg från min läkare som varit med under min uppväxt.(Reftele, 2019-11-11)
#9032
Sverige går mot kulturskymning(Lidingö, 2019-11-11)
#9034
Det har gått för långt med avslag, när folk börjar ta livet av sig, då måste nåt göras. Och det snabbt!(Trelleborg, 2019-11-11)
#9035
Min 19 åring är utvecklad som en 12-13 åring men förväntas söka jobb på arbetsmarknaden!Vilken annan 13 åring skulle tvingas jobba?
(Enköping , 2019-11-11)
#9038
För att min dotter råkat illa ut på flera plan. Nekad aktivitetsersättning, intyg som kommit in flera månader för sent, vård som struntat i att de fått remiss och därmed förhalat processen till att ta beslut. Hon har tre diagnoser. Upplever också det svårt att inte få samma läkare, läkare som kopierar varandra osv.(Sigtuna, 2019-11-11)
#9041
Jag skriver under för att jag själv har drabbats på grund av Försäkringskassan gjorde ett beslut som gjorde att jag tappade min rehabilitering tillbaka till arbetslivet. Därmed blev jag för frisk för att vara sjukskriven, enligt FK, och för sjuk för att kunna arbeta vilket innebar att jag blev uppsagd. Jag skriver under för att jag inte vill att fler ska drabbas av Försäkringskassans oansvariga utredare som inte lyssnar på läkarna och för att FK:s utredare ser inte den sjuka. Försäkringskassans utredare är inte medicinskt kunniga och därför ska de heller inte få ta så viktiga beslut som påverkar en människas hälsa och möjlighet att bli frisk.(Långsele, 2019-11-11)
#9042
Är sjuk i fibro men är livrädd att hamna i FK:s klor.biter ihop men mår jättedåligt.Har sett fler i min omgivning som blivit utförsäkrade och är helt knäckta.
Vi har jobbat ett helt liv och betalat skatt😡😡det är våra pengar!
(Fagersta, 2019-11-11)
#9043
De skrivbords sittande på fk ska INTE bedöma min sjukskrivning det ska min läkare göra.(Söderhamn , 2019-11-11)
#9048
Allas lika rättigheter till ett bra liv!(Hällestad , 2019-11-11)
#9049
Försäkringskassans hårda tolkningar av sjukföräkringssystem har totalt spårat ur.All mänsklighet är borta och människor far illa.
(Vintrosa , 2019-11-11)
#9055
Jag själv sitter i en sits där jag snart är lika rökt som många andra långtidssjukskrivna. Det är förjävligt att det skyddsnät som ska SKYDDA oss, oftare blir vår död!!(Östersund, 2019-11-11)
#9063
Tycker att det räcker nu. Folk ska inte behöva lämna sina hem på grund av att dom blivit sjuka eller skadade.(Södertälje, 2019-11-11)
#9066
Har min dotter som är drabbad av utförsäkring. Ligger hos förvaltningsrätten. Det har nu gått ett år fortfarande inte hört något(Stockholm , 2019-11-11)
#9069
Jag skriver under pga att en stor förändring måste ske. F-kassan får inte tillåtas fortsätta som de gör idag.(Norrköping, 2019-11-11)
#9080
Jag skriver under med anledning av att jag ser att försäkringskassan inte är opartisk och klarar inte av att göra råttsäkra bedömningar utan gömmer sig bakom normalt förekommande arbete trots att Högsta förvaltningsdomstolen avgjort att normalt förekommande arbete avser att arbetsförmågan kan tas tillvara i full eller närmast full omfattning. Kravet är normal prestation där det behövs lite eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till de funktionshinder eller medicinska besvär hos arbetstagaren.(Ulricehamn, 2019-11-11)
#9082
Försäkringskassan inte fungerar, vi måste byta ut regeringen..(Stockholm, 2019-11-11)
#9085
Jag skriver under denna namninsamling då jag anser att FK begår myndighetsmissbruk i sin misshandel av sjuka och funktionshindrade personer. Jag anser att våra läkare är de som har kunskap att bedöma en persons arbetsförmåga eller arbetsoförmåga. Den kunskapen har inte inkompetenta handläggare. Fega och utan ” ryggrad” är de som kan inneha en tjänst hos FK, skulle själv aldrig sjunka så lågt, det är under min värdighet.(Vendelsö, 2019-11-12)
#9087
Jag är själv drabbad och har kämpat i snart 7år för att inte bli utkastad och dömd som lögnare av ett sjukt system.(Farsta, 2019-11-12)
#9089
Jag har själv hamnat i kläm emellan läkares bedömning och försäkringskassans egna bedömning. Det som sker nu är inte rättssäkert. Det måste finnas en medicinskt kunnig som har kunskap, som har mött patienten, som som gör bedömningen.(Karlsborg, 2019-11-12)
#9091
Min fru är en av dem som hamnat mellan stolarna och går helt utan inkomst idag. 😠(Timrå, 2019-11-12)
#9093
Drabbad av en könslolös icke medicinskt utbilfad paragrafryttare som kontaterade jag va arbetsför trots stora smärtor i vänster axel som vicade vara en bakterieinfektion och månaden efter att jag blev "FRISK" genomgick jag två operationer med följande tre veckors sjukhusvisttelse med intravenöst penicillin.(GÖTEBORG, 2019-11-12)
#9097
nedsatt arbetsförmåga, timansälld, sjukt låg A-kassa jobb en dag - ingen ersättning oavsett arbetstid, utsatt för renovräkning med kraftig hyreshöjning utan rätt till bostadsbidrag. Mjölken kostar lika mycket för alla(stockholm, 2019-11-12)
#9099
Jag har jobbat ända sen jag var 19 år. Är 32 idag. Jag jobbar fortfarande och är inte sjuk. Men vad händer den dagen om jag skulle bli sjuk? Ingen trygghet i den försäkringskassan som bedrivs idag. Folk dör över dessa beslut som tags idag. Försäkringskassan bryter mot både svenska grundlagar och Eu lagar. Jag betalar skatt och vill att där ska finnas en trygghet för mig och alla andra(Göteborg, 2019-11-12)
#9103
Själv drabbat, jobbat hårt på Arbetsförmedlingen med hög arbetsbelastningen och blev utbränd. Försäkringskassan ansåg att jag var arbetsför. Nu är jag arbetssökande efter varsel på Arbetsförmedlingen och har skit dåligt A-kassa , eftersom att min minskade inkomst pga att Fk nekade till sjukpenning påverkat A-kassans fastställda lön(Knivsta , 2019-11-12)
#9106
Jag ser hur det drabbar de svaga i samhället . Detta är en försäkring som vi ska HA rätt till ! En ekonomisk trygghet som vi ska få rätten till! Vi ska inte behöva slåss för den .(Ystad, 2019-11-12)
#9115
Sveriges sjukförsäkrings system fungerar inte i dag som det var tänkt att göra ...Har bla läst tidnings artikeln: Skandalöst attkontorister fortfarande får bestämma vem som är sjuk ...Tycker att man blir mörkrädd(Ludvika, 2019-11-13)
#9116
Det är viktigt att vi har en bra sjukförsäkring(Tomelilla, 2019-11-13)
#9120
Alla kan hamna där . Förjävligt som det ser ut idag(Göteborg, 2019-11-13)
#9121
Ingen sjuk ska behöva få sina liv förstörda pga Försäkringskassans beslut. Det räcker nu! #förvårasjuka(Västerås , 2019-11-13)
#9123
Jag är själv utförsäkrad(Onsala, 2019-11-13)
#9125
Ett sjukt system där man systematiskt nekar så att statistiken ska se bra ut, på bekostnad av sjuka människor som utförsäkras! Anställda som inte ens är i närheten av den kompetensen en läkare besitter, så lätt att sitta och vara försäkringsagent och leka läkare, måste kännas bra för den som inte ens gått en sådan utbildning att helt plötsligt få leka Gud!!!!!!!(Västra Karup, 2019-11-13)
#9127
Vi behöver vårt skyddsnät och vi betalar dyrt för det.(Ängelholm , 2019-11-13)
#9128
Min dotter och vänner har blivit drabbade!(Norrtälje , 2019-11-13)
#9133
Är man sjuk så är man.Det hjälper inte att vi även måste bråka om våra rättigheter.
(Kvidinge, 2019-11-13)
#9136
Jag vill ha ett tryggt välförds-Sverige!(Skövde, 2019-11-13)
#9139
Jag är också drabbad och vet inte hur jag ska klara mina räkningar(Svenljunga, 2019-11-13)
#9149
Är jag sjuk så är jag det tills jag blir frisk(Uppsala, 2019-11-13)
#9156
Får inte den hjälpen jag behöver från FK trots överklagan(Växjö, 2019-11-13)
#9160
Allt me FK är katastrof nu!(Borås , 2019-11-13)
#9162
FK:s läkare och övriga inblandade är totalt inkompetent(Hjärnarp , 2019-11-13)
#9166
FK och regeringen med dess lag driver människor rakt in i ren hopplöshet eller rakt ner för ätterstupan. Folk ska inte behöva välja döden som den enda utvägen vid långvarig skada eller sjukdom.(Kosts, 2019-11-13)
#9168
Det här är inte mitt Sverige, där vi inte tar hand om sjuka och gamla.(Vaxholm, 2019-11-13)
#9170
Frivilligt(Grevie , 2019-11-13)
#9174
Läkarnas bedömning skall ligga till grunden för hur patienten klarar av att arbeta.(Umeå , 2019-11-13)
#9175
frivilligt(Stockholm , 2019-11-13)
#9176
Att jag själv ej får stöd eller hjälp från F-kassan(ESLÖV , 2019-11-13)
#9178
Inhumant beteende av FK. Ingen politiker står upp och förklarar vad det är som händer med sjukförsäkringen. Ingen som förklarar hur man ska kunna överleva utan någon inkomst.(Halmstad, 2019-11-13)
#9180
Det är dax att ändra på hur det fungera(Eslöv, 2019-11-13)
#9182
Jag är sjuk och har läkarintyg men försäkringskassan anser att jag är frisk. Nu är jag tillbaka på ruta 1 igen och helt knäckt.(Eslöv, 2019-11-13)
#9192
Någonting måste göras(Sundsvall , 2019-11-13)
#9193
Dom slår ju på dom som redan ligger ner(Södertälje , 2019-11-13)
#9194
Jag tycker det är rent ut sagt sjukt hur man behandlar sjuka människor nuförtiden!!! Varför ska läkare ens skriva sjukintyg om man nedåt inte bryr sig om dem! De flesta som är sjuka ÄR det! Ta dem som inte är det och utnyttjar systemet ist för att förstöra livet för så många!(Södertälje, 2019-11-13)
#9196
Försäkringskassan är en skam för det svenska folket.Dom knäcker folk till självmord.Förstår inte att dom kan sova om nätterna med så mycket på sina samvete.Men samvete och empati har dom inte.Usch(Holmsjö, 2019-11-13)
#9198
Jag anser att försäkringskassan gör många missbedömningar. Många av de som inte mår bra, som verkligen behöver hjälp av FK för att klara sig ekonomiskt, får bara mer ångest och blir mer sjuka. Många av dem har valt att sluta sin liv. Just på grund av att försäkringskassan inte har en fungerande sjukförsäkring. Detta är hemskt!(Grimmared/Varberg, 2019-11-13)